Efterfrågechock på läkemedel

Läkemedelsförsörjningen har stått i centrum för coronakrisen. Just nu pågår en aldrig tidigare skådad kraftansträngning för att få fram vaccin. Men samtidigt pågår en annan kris i det tysta. Antibiotikaresistens skördar 700 000 liv varje år.
Hand håller medicinampull
Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

Detta är en annons från LIF – de forskande läkemedelsföretagen

Exportförbud, stängda gränser, läkemedelsbrist. Till och med flygplanslaster med utrustning till sjukvården som köpts upp direkt på flygplansplattan.

– Jag tror inte att någon hade kunnat föreställa sig det som har hänt det senaste halvåret, säger Bengt Mattson, Läkemedelsindustriföreningen LIF:s expert på läkemedelsförsörjning.

– Trenden mot ökad protektionism har pågått länge. Men nationalism på den här nivån har vi inte sett tidigare.

Efterfrågechocken blev enorm när alla länder krävde läkemedel samtidigt.

– Och EU hade inga verktyg för att ransonera på ett riktigt sätt, säger Anders Blanck, vd för LIF.

Pandemin har bjudit på många överraskningar. Men mest förbluffande, säger Anders Blanck, var kanske vilka läkemedel som det blev brist på.

– Om någon hade sagt till mig att sterilt vatten skulle bli en stor bristvara hade jag sagt att det inte var möjligt. Men just det hände. Det här visar på den enorma svårigheten att kunna säga vilka produkter som blir mest kritiska när en krissituation uppstår.

En lärdom var att enkla men kritiska basprodukter som handsprit och bedövningsmedel kunde ta slut.

– Produkter som aldrig har varit i närheten av något nobelpris blev den stora frågan, säger Anders Blanck.

En annan ögonöppnare var hur den decentraliserade svenska modellen visade sig fungera i skarpt läge.

– Vi har inte någon samordning av 21 regioner, 290 kommuner, olika departement, statliga myndigheter och tillverkare av läkemedel och skyddsutrustning i en kris. När det kommer till kritan vet vi inte vilken myndighet som är ansvarig. Inte ens vi, som befinner oss inne i systemet, förstår. Jag hoppas att coronakommissionen tar upp de stora frågorna om ansvarsfördelningen. För det spelar roll. En liten kommun kan inte hävda sig på världsmarknaden.

Pandemin fick allmänheten att intressera sig för något som få ägnat en tanke åt tidigare: läkemedelsförsörjning.

– Egentligen är det ganska fantastiskt att man kan gå in i vilket apotek i Sverige som helst och få sitt läkemedel. Nu har man börjat inse att inställda flyg får konsekvenser också för transporterna av läkemedel, säger Bengt Mattson.

Dagens läkemedelsbransch är global. Men kommer företagen att flytta produktionen närmare? Den trenden är redan här, enligt Anders Blanck.

– I EU-kommissionens läkemedelsstrategi, som kommer i slutet av året, finns tankar om återtagande av nationell produktion. Man kommer att försöka stimulera mer europeisk tillverkning.

Samtidigt är det inte en lösning, betonar han. Med tillräckligt stor efterfrågan kan man få brist på vad som helst. Till och med toalettpapper.

– Vi kommer att se krav på åtgärder som skapar en större upplevd trygghet.  Men för ett litet, handelsberoende land som Sverige är de öppna gränserna en förutsättning. Vi vet ju inte vad vi kommer att få brist på nästa gång. Inget land i världen kan vara självförsörjande på läkemedel.

Inormala tider fungerar den globala läkemedelsförsörjningen ungefär som  ett väloljat maskineri. Men nu kommer industrin att börja granska riskerna, förklarar Bengt Mattson.

– Få har överblicken  var aktiva substanser tillverkas. Vissa kanske bara tillverkas i två fabriker i världen. Om de ligger i samma land och man får en lockdown så har man problem.

Det har varit en vår som ingen kommer att glömma. Läkemedelsföretag har ställt om produktionen och samtidigt dragit igång stora FoU-satsningar.

– Man har sett det som ett gemensamt problem. Just nu har vi positivt klimat av samarbete, säger Anders Blanck.

Det läggs enorma pengar på FoU för att möta pandemin, från både statliga aktörer, akademi och industri. 125 vaccin är under utveckling.

– Vi har aldrig sett satsningar på den här nivån förut. Alla går in. EU skriver förköpsavtal. Man bygger produktionskapacitet innan vaccinen är färdiga. Det är en helt ny spelplan, säger Anders Blanck. 

Det är en typ av satsning som man skulle önska sig för en annan global kris av kanske ännu större dimensioner: antibiotikaresistens, AMR. 700 000 personer avlider i infektioner orsakade av resistenta bakterier varje år och problemet bara växer.

– Innan pandemin talade man om antibiotikaresistens som ett av de största hälsohoten. Men jämfört med de enorma satsningarna på covid-19 så är satsningarna mot AMR ingenting.

Under pandemin har frågan om antibiotikaresistens hamnat i skuggan.

– Det blir ett förlorat år för den här viktiga frågan. Samtidigt hoppas jag att man drar lärdomar. Till exempel hur man kan mobilisera resurser från det offentliga och företag. Att man kan gå in och förköpa doser och bygga upp tillverkningskapacitet i förväg, säger Bengt Mattson.

Han hoppas också att pandemin har gjort det tydligare hur extremt viktigt det är med diagnostik.

– Det är något vi har försökt lyfta länge kring AMR. Vikten av att ställa rätt diagnos så att man använder antibiotika rätt. I dag sätts hälften av antibiotikan in på virus – som antibiotika inte har någon effekt på.

En annan sak som har blivit tydlig är vikten av hygien, säger han.

– Användningen av antibiotika har gått ner radikalt under pandemin – kanske på grund av bättre hygien. Man skulle behöva ha en större diskussion kring prevention och hur vaccinationer kan minska behovet av antibiotika. 

Det stora problemet är att det saknas en fungerande affärsmodell för antibiotika. För att bibehålla preparatens effekt måste de användas sparsamt. Men det gör det ekonomiskt ohållbart för läkemedelsbolagen.

– Man behöver en ny betalningsmodell där man frikopplar betalningen från antalet försålda doser. Hur stort är värdet för världen att det finns en ny substans att använda? Hur ska man räkna ut ersättningen?

– Vi har både för lite grundforskning och tillämpad forskning när det gäller AMR. De företag som har försökt utveckla nya preparat har gått i konkurs. Industrins nya miljardfond för AMR löser inte alla de problemen, men branschen tar lovande tag, säger Anders Blanck.

Antibiotika är en helt central fråga för vården. Utan fungerande antibiotika är det många avancerade behandlingar – transplantationer, cancerterapier, operationer – som helt enkelt inte skulle fungera, säger Bengt Mattson. 

– Läkemedelsbolagen känner en viss oro: Hur ska vår nya cancerbehandling kunna användas om det inte finns fungerande antibiotika?

Om pengarna sinar på ett forskningsområde så går de smartaste hjärnorna dit där det finns resurser. 

Pandemin har visat att världen kan samla sig för enorma forskningssatsningar i ett akut läge. Men varför är det så svårt att få fram resurser för att möta antibiotikaresistensen? Kanske handlar det om att det är en långsam, smygande kris. En katastrof i slow-motion. Eller som Bengt Mattson uttrycker det: 

– Antibiotikaresistens är som global uppvärmning. Även om alla talar om att det är ett långsiktigt, globalt hot kan det ändå inte jämföras med en akut kris som covid-19.

Anders Blanck, vd Lif

”Om någon hade sagt till mig att sterilt vatten skulle bli en stor bristvara hade jag sagt att det inte var möjligt.”

Anders Blanck, vd för Lif

Utrotningshotade forskare

2015 fanns det färre än 500 antibiotikaforskare i världen. Om de hade varit en djurras skulle detta ha kvalificerat dem som utrotningshotad art, enligt
tidningen Nature.

AMR Action Fund

24 globala läkemedelsbolag  har nyligen bildat AMR Action Fund och satsat en miljard dollar med målet att få fram tre till fyra nya behandlingar till 2030.

Bengt Mattson

Det saknas en fungerande affärsmodell för anti­bio­tika.

Bengt Mattson, expert läkemedels­försörjning.