Florence Nightingale 2.0

Sjuksköterskeåret sätter fokus på möjligheterna – och problemen – för framtidens Nightingales.
Florence Nightingale fotad tillsammans med sin avgångselever 1886
Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

Från The World In publicerad i The Economist, översatt av InPress.
©2020 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.

rldshälsoorganisationen WHO har utsett 2020 till sjuksköterskornas år för att uppmärksamma att det är 200 år sedan Florence Night­ingale föddes. Hon var den som utarbetade principerna för den moderna sjukvården och sjukhushygienen. Om hon hade kunnat besöka ett sjukhus i dag skulle hon säkert ha glatts åt framstegen – och åt hur sjukvården ser ut att förändras under de närmaste åren.

Nightingale grundade den första sjuksköterske­utbildningen vid ett sjukhus i London 1860, och skrev runt 200 böcker och artiklar. Hon blev den första kvinna som antogs till Royal Statistical Society efter sitt banbrytande arbete med infografik. Samtidigt som hon vårdade brittiska soldater i Krimkriget, argumenterade hon för bättre sjukhushygien med hjälp av ett cirkeldiagram som tydligt visade att fler soldater dog av infektioner än av skador. Hon använde diagrammet för att ”genom ögonen påverka det vi misslyckas med att kommunicera till allmänhetens hjärnor för att deras öron är immuna mot ord”. I det som kom att kallas ett coxcombdiagram (eftersom det påminner om en tuppkam) har varje del av cirkeln samma vinkelbredd medan ytan motsvarar omfattningen av en given kategori (exempelvis antalet döda soldater).

Än i dag betraktar många sjuksköterskeyrket som en smal kompetens man skaffar sig genom att arbeta på sjukhus, ungefär som på Nightingales tid. Sanningen är att sjuksköterskor numera har universitetsexamina och att det går att doktorera i omvårdnad. Liksom läkare specialiserar sig sjuksköterskor inom en mängd olika discipliner, som neonatalvård, kardiologi och akutvård. Det finns till och med rättsmedicinska sjuksköterskor. Innovationstakten inom omvårdnad är så hög att vissa nummer av den månatliga tidskriften American Nurse Today är tjockare än 70 sidor. Från 2020 och framåt kommer sjuksköterskor att utföra allt fler uppgifter inom akut- och kronisk vård som traditionellt varit förbehållna läkare. Två tredjedelar av all smärtlindring till patienter i USA administreras redan nu av legitimerade anestesisköterskor. I Storbritannien utför specialistsjuksköterskor vissa typer av buk-, hjärt- och ortopediska operationer. I delar av Afrika söder om Sahara utbildas sjuksköterskor för att göra akuta kejsarsnitt, och de uppnår resultat som är i klass med läkares.

Yrket förändras

Sjuksköterskor kommer alltmer att ersätta allmänläkare i behandlingen av patienter med diabetes och andra kroniska tillstånd som kräver livsstilsförändringar. Yrkesgruppen är särskilt väl lämpad att ge den sorts holistiska vård som tar hänsyn till den enskilda patientens livsförhållanden, eftersom sjuksköterskor av tradition har fått ta emot patienternas förtroenden. För att tala med akademikern Brian Dolan: ”Människor ser upp till en ­läkare, men en sjuksköterska ser de i ögonen”. I opinions­undersökningar om förtroende för olika yrkesgrupper hamnar sjuksköterskorna alltid i topp.

Det som skulle göra Nightingale besviken om hon kunde besöka vår tid, är den ojämlika utvecklingen för yrket. I vitt skilda länder som Indien, Tyskland och Portugal behandlas sjuksköterskor fortfarande som läkarnas springpojkar och får inte diagnosticera vanliga åkommor eller skriva ut läkemedel. Och fastän sjuksköterskorna utgör nästan hälften av världens vårdpersonal – och står för 90 procent av patientkontakterna – sitter de ofta inte med vid bordet när hälsopolitiska beslut fattas. Inte ens WHO hade en chefsjuksköterska förrän 2018.

Den andra trenden som skulle få Nightingale att rynka ögonbrynen, är att yrket har mist sin glans. Det är svårt att rekrytera – i många länder ligger sjuksköterskeyrket i topp vad gäller vakanser. Under de närmaste tio åren blir sjuksköterskebristen de statliga sjukvårdsorganisationernas största problem. 2030 kommer världen att sakna 7,6 miljoner sjuksköterskor, en tredjedel av antalet yrkesverksamma sjuksköterskor i dag. För att vända trenden ökar man ansträngningarna att nyrekrytera och förebygga att sjuksköterskor lämnar yrket. Allt fler länder fokuserar på lokal rekrytering, i stället för att locka till sig utländsk personal – ofta från fattiga platser där det redan är sjuksköterskebrist. Riksomspännande mediekampanjer lanseras för att förbättra bilden av yrket och ta död på gamla myter om vad sjuksköterskor gör. Kanske lånar reklammakare en och annan idé från Singapores framgångsrika kampanj med dramaserier, dokumentärer och till och med en egen sjuksköterskehymn (i form av en poppig musikvideo). Kampanjens instagramkonto har något för alla, inklusive kärlekshistorier.

En global kampanj som startade 2018 får allt fler vårdarbetsgivare att starta yrkesutvecklings- och ledarskapsprogram för sjuksköterskor. Hur fler sjuksköterskor ska höja sin kompetens kommer att diskuteras än mer – förhoppningsvis utmynnar det i praktisk handling. Ny teknik kan göra yrket mer hanterbart och medföra att risken för utbrändhet minskar. Exempelvis kan algoritmer optimera rutterna för avdelningsskift.

Men samtidigt som diagnossystem och robotteknik utvecklas, är omvårdnad kanske den enda aspekt av vårdyrket där maskiner inte kan ersätta människor. Även om medicinsk vetenskap och teknik har påverkat sjuksköterskeyrket ända sedan Nightingales tid, ligger dess helande krafter i grunden i empati och mänsklig beröring.