”I tider av osäkerhet måste 
vi vara extra toleranta.”

Ole Petter Ottersen, rektor Karolinska Institutet
Ole Petter Ottersen
Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

Artikeln publicerades ursprungligen i Världen Om #1 2020, producerad av InPress.

Text: Ulrica Segersten • Foto: Erik Flyg/KI



Hur tycker du att det vetenskapliga samtalet har påverkats av coronan?

– Många forskare, inklusive jag själv, tycker att det är en speciell utmaning att ha vetenskapliga debatter i offentligheten med den stora osäkerhet som omgärdar SARS-coronavirus-2. Forskare måste argumentera utifrån evidens. Och när evidensen inte finns, måste vi acceptera osäkerhet. Ödmjukhet är nyckelordet. Det kanske vi inte är så vana vid.

Vad kräver det av forskare?
– I tider av osäkerhet måste vi vara extra toleranta inför andra åsikter och se till att så många som möjligt ändå deltar i debatten. Det är det bästa försvaret för akademisk frihet. Det är väldigt otäckt om vi får en utfrysningskultur och om debatten utvecklas till personangrepp.

Något som överraskar positivt i forskarvärlden just nu?
– Jag ser en större motivation att dela med sig av forskningsresultat. Nu handlar det inte så mycket om att vara först med att publicera som att vara först med att dela med sig.

Har synen på vad som påverkar hälsa (lokalt och globalt) förändrats under coronapandemin?
– Jag ledde för några år sedan en Lancet-kommission för global hälsostyrning. Slutsatsen var att hälsa inte är en fråga främst för sjukvården eller WHO. Hälsa går in i alla sektorer. Det har blivit tydligt att vi behöver en global transformation för hälsa. Vi har fortfarande alldeles för stora ojämlikheter. En av mina hjältar, Martin Luther King, sade det redan på 1960-talet: ”Av alla former av ojämlikhet är orättvisa inom sjukvården det mest chockerande och omänskliga”.

Finns det forskning som du har saknat under pandemin?
– Vi ser nu att det har gjorts alldeles för lite forskning kring icke-farmakologiska interventioner under pandemier, till exempel konsekvenserna av att man stänger ned samhällen och skolor. Universiteten måste ta fram mer forskning för att framöver kunna ge evidensbaserade råd till beslutsfattare vid kriser.

Hur kan högre utbildningar bidra till bättre motståndskraft mot globala kriser, som till exempel klimatets påverkan på hälsa?
– Vi utbildar framtidens ledare på universiteten och måste hjälpa dem att förstå de tvärsektoriella aspekterna av hälsa. Om våra studenter får en utbildning i hur hälsa går in i alla hållbarhetsmålen i FN:s Agenda 2030, kommer de att vara bättre rustade vid nästa pandemi. Fler förstår att vi alla sitter i samma båt. Under en pandemi är ingen trygg förrän alla är trygga.

Hur svårt är ett beslut om att öppna upp campus eller inte?
– Att öppna ett campus under pandemi är inte vetenskap, eftersom ingen har kunnat forska på det än. Det är mer en konst. När vi är osäkra bör vi använda försiktighetsprincipen. Det är vårt ansvar att vara förberedda för nya utbrott och att de kan ske väldigt snabbt. Vi måste ha beredskap för olika scenarier.


Vilka är de viktigaste insikterna hittills under pandemin, enligt Ole Petter Ottersen?

1. Vi ser nu effekten av ojämlikhet i världen. Det blir alltså lättare att göra något åt det.

2. Vi ser mer tvär­sekto­riellt på hälsa.

3. Vi har lärt oss distansarbeta med mindre effekter för klimatet. Där det är vettigt ska vi fortsätta mötas digitalt.

4. En kombination av distans och att komma till campus skapar större flexibilitet för studenter och medarbetare. Det tar vi med oss.