”Jag blir väldigt arg när gubbar tjatar om att skolor ska stängas.”

Agnes Wold, professor Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Professor Agnes Wold
Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

Artikeln publicerades ursprungligen i Världen Om #1 2020, producerad av InPress.

Hur kommer pandemin att ha förändrat oss? Kommer vi till exempel att fortsätta sprita och tvätta händerna så här intensivt?
– Jag sysslar med normalfloran och immunsystemet och jag är inte för bacillskräcksbeteende i vanliga fall. Så jag hoppas innerligt att vi inte fortsätter så här sen. Barn måste ha infektioner för att träna immunsystemet. Annars kan det bli mer allergier och typ 1-diabetes.

Många har drabbats hårt av pandemin. Men vissa delar av samhället har kanske rentav blivit friskare?
– Ja, det här är intressant. Studien AGE Cap följer en grupp människor som nu är cirka 70 år och frågar varje år hur de mår. För varje år är de förstås lite mindre friska. Så var det fram till i år när de helt plötsligt kände sig mycket friskare. De hade fått en hälsa som var minst fem år bättre. Man kan också se att det har blivit färre missfall under den här perioden. Kanske för att folk inte har rusat runt så mycket.

Men hur är det med den mentala folkhälsan?
– Det här att folk mår så dåligt … jag är inte så säker på det. Det tycks vara färre som oroar sig för sådant som inte alls är farligt, alltså har fobier. Själv får jag faktiskt färre sådana mejl från personer som oroar sig för sjukdomar än vad jag brukar få. Kanske är det så att när man får någon riktig sjukdom att oroa sig för så rättar det till fobiska beteenden.

För många har coronan blivit en påminnelse om vår dödlighet. Att 70 kanske inte är det nya 50.
–Det här att du kan vara 70–80 år och att det inte skulle synas på dina inre organ, det är bara trams. Och så den här idio­tiska hälsotrenden, att du kan bekämpa allting bara du tänker positivt och äter vitaminer. Så är det ju inte. Det är ju biologin som talar. Visst är det bra att inte väga 150 kilo, undvika för mycket chips och röra lite på sig ibland. Men annars är det väldigt lite som man kan göra något åt vad gäller de hälsoproblem som kommer att drabba oss alla om vi blir tillräckligt gamla.

När vaccinet kommer – blir allt som vanligt igen?
– Jag är inte så säker på det. Först och främst ska man vaccinera riskgrupper. Men äldre svarar ofta dåligt på vacciner. Man måste väga risker mot nytta. För personer under 30 är det fråga om några på 100 000 som dör. Därför är det helt orimligt att vaccinera dem. Om man ska vaccinera sig måste man ha en reell risk att drabbas. Det finns gränser för hur mycket unga ska offra sig för de äldre.

Det vi verkligen behöver är snabba, enkla, hyfsat billiga test. Vi måste få till ett sådant, jag förstår inte varför vi inte har ett redan. Då, när man ska träffa sina barnbarn på semestern kan alla ta ett test.

Tror du att pandemin föder ett större intresse för naturvetenskap?
– Ja, jag hoppas att flum­eran kan vara över. Och kanske det kan bli ett större intresse för vetenskap. När jag förklarar för folk hur immunsystemet fungerar och hur komplicerat det är, blir de oftast helt chockade. De har fått höra en massa desinformation som att man ska skratta för att bekämpa infektioner.

Finns det någon fråga kring pandemin man glömmer?
– Ja, könsaspekten. Jag blir väldigt arg när gubbar tjatar om att man ska stänga ner skolor. De vet inte vad de pratar om. De har inte varit hemma med barn och fått ett förstört yrkesliv och sett barnen få en förstörd skolgång. I Belgien där min dotter bor är kvinnorna helt rasande över det här. Det är en patriarkal ideologi och på det sättet har Sverige varit bra.