Karl XIV Johan – Sveriges bästa rekrytering

När den franske toppmilitären Jean Baptiste Bernadotte valdes till svensk tronföljare 1810 var landet illa ute. Sverige var inblandat i flera riskfyllda konflikter och dessutom i det närmaste konkursmässigt.
Karl XIV Johans kröning
Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

Artikeln publicerades ursprungligen i Kungl. Hovstaternas bilaga, producerad av InPress.

Text: Sofia Hillborg • Foto: Nationalmuseum



ETT LANDS HELA ÖDE
hänger förstås aldrig på en enda person, men flera av Karl Johans beslut fick verkligen avgörande betydelse. Ta bara det faktum att Sverige idag är ett självständigt land. Det är inte så självklart som vi kanske tror.

Sverige befann sig under militärt hot. Det fanns en obestridlig logik i att rekrytera en av Napoleons egna marskalkar för att få fred med Frankrike. Sverige hade också nyligen förlorat sin östra rikshalva Finland, som hade varit en del av Sverige i 600 år, till Ryssland. Fattigt och sårbart kunde Sverige mycket väl ha blivit ett av de europeiska länder som styckades upp av dåtidens stormakter.

I en monter i Bernadottegalleriet på Kungliga slottet ligger Jean Baptiste Bernadottes franska marskalkstav, en påminnelse om vilken topprekrytering som Sverige gjorde den där gången för 200 år sedan. Den nye tronföljaren infriade nämligen förhoppningarna med råge. Han gjorde det bara inte som man hade förväntat sig. Istället för att attackera Ryssland och sluta fred med Frankrike gjorde han tvärtom. Man kan se det som inledningen på den svenska neutralitetspolitiken.

I EMPIRESALONGEN i Kungliga slottets Stora gästvåning står två jätteurnor i porslin, gåvor från den ryske tsaren. De är en påminnelse om att Karl XIV Johan lyckades med konststycket att sluta fred med Ryssland. Man kan säga att de symboliserar mer än 200 år av fred för Sverige.

Den nyblivne tronföljarens tal till rikets ständer var anmärkningsvärt icke-krigiskt:

”Jag har sett kriget på nära håll, jag känner alla dess gissel och det finns ingen erövring som kan trösta fosterlandet för dess barns utgjutna blod på främmande jord. Freden är en upplyst regerings enda ärofulla mål. Det är icke en stats utsträckning som gör dess styrka och självständighet. Det är dess lagar, dess handel, dess arbetsflit och framför allt dess nationalanda.”

FREDEN, VACCINET och potäterna. Dessa tre såg skalden och biskopen Esaias Tegnér som orsak till att befolkningen i Sverige fördubblades under 1800-talet. Karl XIV Johan var inblandad i åtminstone två av dem. 1810 var Sverige ett av Europas fattigaste länder. Det året var Sveriges BNP cirka 7 900 kronor per person, omräknat till nutida penningvärde. Levnads standarden var så låg att den motsvarade världens fattigaste länder i dag. Befolkningen var liten, bara 2,4 miljoner, och undernäring var vanligt, vilket gjorde människor sårbara för epidemier. Och fastän 80 procent arbetade inom jordbruket kunde Sverige inte föda sin egen befolkning. Kungen gjorde därför stora ansträngningar för att göra lantbruket effektivare. 1827 infördes det laga skiftet och genom Lantbruksakademien introducerades effektivare jordbruksmetoder och bättre grödor. Kungen lät importera nya boskapsraser och mossar dikades ur för att få mer odlingsmark. I början av 1840- talet hade jordbruks arealen ökat med 40 procent och de årliga skördarna med 53 procent.

KUNGEN STÖDDE OCKSÅ entusiastiskt alla slags industriella satsningar, från textilindustri till bergsbruk, ofta med sina egna pengar. Lyckligtvis var kungen mycket förmögen. Karl Johan var också aktiv i grundandet av de första privatbankerna. Han gick till och med så långt att han stödköpte den svenska valutan och betalade stora delar av den svenska statsskulden. Runtom på Kungliga slottet kan man se resultaten av Karl Johans ansträngningar för den svenska industrin. I många salar står till exempel föremål från kungens porfyrverk i Älvdalen och brännförgyllda svensktillverkade praktföremål, lika vackra som de från Frankrike.

Samtidigt byggdes universiteten och utbildningsväsendet ut. Folkskolestadgan 1842 innebar att Sverige blev ett av de första länderna där hela befolkningen kunde läsa, skriva och räkna. Läroverk, tekniska skolor och lantbruksskolor inrättades. 

Också när det gällde sjukvården gjorde kungen stora insatser. 1833 hade han sett till att landet hade ett 40-tal sjukhus. Karl Johan tog bland annat initiativet till Nordens största och modernaste sjukhus, Garnisons-sjukhuset i Stockholm (där Stockholms landstingsledning nu sitter) samt Kongl. Carolinska medico-chirurgiska institutet.

Under sin första tid i Sverige tycks Karl Johan ha arbetat nästan jämt. I Kungliga slottet finns mer än 600 rum, men kungen bodde, sov och arbetade i ett och samma rum, där han hade det allra nödvändigaste, ungefär på samma sätt som när han var kommendant runtom i Europa. Till rummet plockade han ihop begagnade möbler från olika håll, bland annat ett kassaskåp. Där förvarade han viktiga papper, men även en flyktkassa i guldmynt – för säkerhets skull. Karl Johan hade inte missat att de senaste två svenska kungarna hade mördats respektive tvingats till landsförvisning. I dag står kassaskåpet i Stora gästvåningen.

NÄR DET GÄLLDE att underhålla nationalmonumentet Kungliga slottet var kungen mer spendersam. Karl XIV Johan satsade stora summor på att restaurera fasaden. Han såg också till att rampen mot norra sidan äntligen blev klar och att lejonen vid Lejonbacken reparerades. Och när tidens främsta experter ville måla slottet grått satte kungen ner foten: slottet skulle se ut som det planerades av Tessin från början. Dessutom såg kungen till att innerstadens kajer fick ståndsmässiga, prydliga kajmurar av huggen granit. Nog så viktigt för intrycket av huvud staden i det som så småningom blev ett av världens mest välmående länder.

Kungen var en mycket skicklig administratör som aldrig slarvade med sina papper eller räkenskaper. Under kungens tid fanns mycket av räkenskaperna i hans sovrum. Där fanns också kartor, flätade korgar med malmprover och järnvägsritningar. Kungen drömde tidigt om att binda samman landet med järnväg.

NÄR KARL JOHAN kom till Sverige var kommunikationerna hopplöst omoderna. Vägarna var usla och därför tog en ordinär resa med häst och vagn från Stockholm till Göteborg hela sex dagar. Det ändrades när huvudvägarna belades med makadam och hamnarna byggdes ut. Under 1818 drogs också den första svenska ångbåtstrafiken igång, något som fick stor betydelse. Telegrafen introducerades 1841 och Karl Johan såg personligen till att jätteprojektet Göta kanal fullföljdes. Innan Karl Johan drog igång sitt enorma moderniseringsprojekt, var den svenska ekonomin till stor del en bytesekonomi. Mynt och sedlar var sällsynta, och entreprenörer hindrades av inrikestullar, skråväsende och krångliga bestämmelser. Även om kungen inte alltid var så politiskt liberal, bedrev han en liberal handelspolitik och uppmuntrade bland annat framväxandet av Sveriges första privatbanker, Östgöta privatbank och Vermlands provincialbank.

Från 1810, när Karl Johan blev kronprins och i praktiken började fungera som regent, till kungens död 1844, ökade landets totala BNP med 215 procent. Karl XIV Johan dog fattigare än när han besteg tronen. Men landet var rikare.