Otålig optimist

Nästan hela sitt yrkesliv har svenska läkaren Mariam Claeson outtröttligt arbetat för barns och kvinnors hälsa i världen. Kliniskt, ja, men under en stor del av sin karriär har hon sett till att finnas där det finns både kunskap och pengar att påverka system och beslutsfattare.
Mariam Claeson, barnläkare, Världsbanken
Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

Artikeln publicerades ursprungligen i magasinet SLS Aktuellt, producerad av InPress i samarbete med Svenska Läkaresällskapet.

Text: Ulrica Segersten • Foto: Samuel Unéus



Det bildas en informell kö runt Mariam Claeson vid kaffepauserna när några av de främsta internationella ledarna inom global hälsa är samlade på Kungl. Vetenskapsakademien i Stockholm. Richard Horton, chefredaktör för The Lancet, och internationella representanter från universitet och institut är här för att på initiativ av SIGHT (Swedish Institute for Global Health Transformation) under ett par dagar diskutera vilken roll Sverige kan spela för global hälsa.

Det höjs röster internationellt för att Sverige tappar position och engagemang i frågan. Svenskan Mariam Claeson är dock en av rösterna som hörs, och som hävdar att Sverige och många svenskar spelar en viktig roll. Hon har själv bidragit både i sin roll vid Bill & Melinda Gates Foundation och för tillfället som chef för The Global Financing Facility (GFF) inom Världsbanken.

– I mitt arbete internationellt ser jag tydligt att Sverige kan bidra med väldigt mycket mer, inte minst vetenskapligt, säger Mariam.

Hon menar att Sverige med Hans Rosling och andra svenska experter på global hälsa har inspirerat många, att det är bland annat därför Bill & Melinda Gates Foundation har finansierat starten av det nya institutet SIGHT med Svenska Läkaresällskapets tidigareordförande Peter Friberg som föreståndare. 

– Det finns ett viktigt arv efter Hans Rosling som Sverige behöver förvalta. Vi kan inte vänta. Just nu sker många beslut som påverkar speciellt kvinnors hälsa. Sverige måste därför fortsätta Hans Roslings arbete, säger Mariam, glad över att Ola Rosling drog en energisk Gapminder-presentation för de församlade experterna som visade vilken betydelse framtagna data kan ha för evidensbaserade policyförändringar.

Och varför behövs det globala perspektivet och engagemanget? 
– Det finns gemensamma utmaningar var man än bor. Fattiga eller marginaliserade människor har mycket mer gemensamt med utsatta i andra fattiga länder än med sina rika grannar. Det finns gemensamma problem, även om lösningarna är specifika och lokala. Vi behöver alltså lära av varandra.

– Vi ser till exempel att oavsett geografi är tonåringar en utsatt grupp och lider i allt större utsträckning av depressioner och självskadebeteende. I Bangladesh och afrikanska länder lider och dör för många ungdomar fortfarande i tonårsgraviditeter. I Mellanöstern handlar det ofta om våld som hotar ungas hälsa.

– Det gemensamma är att vi måste börja investera mer i ungdomars hälsa och utveckling oavsett geografi och kultur, men ta hänsyn till de faktorer som driver ohälsa och dödlighet lokalt. Det blir lättare att engagera myndigheter i Sverige för hälsoutmaningarna globalt om vi ser att vi har gemensamma problem på våra ungars bakgårdar. 

Vad fick dig att som läkare gå över till en mer övergripande roll för att påverka hälsosystem internationellt? 
– Jag har alltid velat jobba i utvecklingsländer. Men som läkare i Bhutan i Himalaya insåg jag att de flesta barn dog av annat än vad kliniska grepp kunde åtgärda. Jag tog kontakt med WHO för att skapa ett förebyggande program. Då det blev tydligt för mig att jag kunde göra mer nytta för fler genom att påverka primär vård, folkhälsa och de bakomliggande orsakerna till barnadödlighet.

Mariam hade hunnit med preventivt arbete i många utvecklingsländer, både för WHO och Världsbanken, då hon blev handplockad 2012 av Bill & Melinda Gates Foundation.

– Och nu är jag tillbaka på Världsbanken igen och jobbar med finansiering av kvinno- och barnhälsa.

Från ett läkarperspektiv, vilka frågor och samarbeten skulle behöva hända för att göra större skillnad? 

– Det är viktigt att hitta nya och bra samarbetsformer mellan läkare som jobbar kliniskt, planerare och finansiärer. Framför allt behövs fler läkare i samhällsbygget för att det människocentrerade synsättet inte ska komma i skymundan. Tekniska innovationer behöver också skapas runt individens behov och vi behöver tänka mer i populationstermer.

Vilken är din viktigaste lärdom av att arbeta med Bill och Melinda Gates?
– Fokuseringen på resultat, att de så idogt vill se en förändring. De fokuserar på interventioner som tydligt förändrar människors liv. Grundvärderingen är att alla människor är lika värda, att alla ska ha samma möjlighet. Pengarna bidrar förstås, men deras röst och syn på världen är lika mycket värt som pengarna.

Det finns en pågående diskussion om läkarprofessionens allt svagare röst. Hur ser du på det?
– Läkare måste vara mer engagerade i beslut som påverkar vården. De behöver förenas och använda sin kunskap för att bidra och försvara en människocentrerad vård. Det är bekymmersamt att många människor tappar tilltron till kvaliteten i den svenska vården. Det är en hög kostnad för Sverige när man börjar försumma tidiga vårdinsatser.

– Jag är egentligen chockerad över att hälsa inte har större utrymme i valtider. Det kommer till exempel inte som någon överraskning att andelen äldre människor kommer att växa, varför är vi då så dåliga på att planera för det på samhällsnivå?