Vad dör vi av?

I maj publicerade medicintidskriften The Lancet en rapport om de främsta anledningarna till försämrad hälsa hos 10–24-åringar. ”Unga människor är världens största outnyttjade resurs”, kommenterade FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon.
Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

Artikeln publicerades ursprungligen i magasinet Vård&Hälsa, producerad av InPress.
Läs mer på www.vardochhalsa.se

Text: Ulrica Segersten • Foto: Colourbox



Det finns bevis för att levnadsvanor som grundläggs när vi är unga vuxna har stor betydelse för vår hälsa resten av livet, skriver The Lancet. Dagens 1,8 miljarder unga (10–24-åringar) har också helt nya utmaningar med fler som lider av övervikt, psykisk ohälsa, hög ungdomsarbetslöshet och därmed högre risk för radikalisering.

Resultatet borde bli en väckarklocka. Här har vi världshistoriens största generation unga vuxna. Om vi kan investera i deras levnadsvanor nu, kan vi räkna hem tredubbla hälsovinster, menar författarna bakom rapporten, 30 experter från 14 länder.

Alkohol största riskfaktorn
Att inte göra någonting för den här ofta bortglömda gruppen kan stå oss väldigt dyrt. ”Det är avgörande att involvera unga människor, att stärka deras välbefinnande, personliga utveckling och hälsa. Till exempel erbjuder digital media och ny teknologi utmärkta möjligheter att engagera och ge unga egenmakt att driva förändring”, skriver de vidare.

Den allra största riskfaktorn för försämrad hälsa i gruppen 20–24-åringar är alkohol som står för 7 procent av sjukdomsbördan.

– Samtidigt är det viktigt att inte ställa olika levnadsvanor mot varandra, säger Åsa Wetterqvist, allmänläkare, delprojektledare för Svenska Läkaresällskapets Levnadsvaneprojekt och sakkunnig inom hälsofrämjande hälso- och sjukvård vid Folkhälsomyndigheten.

– Läkare har en viktig roll som policyskapare att lyfta levnadsvanor till en samhällsfråga. Lagar, hur vi bygger städer och samhället påverkar den totala sjukdomsbördan. Vi har ett ansvar att påpeka detta. När vi ser vilken betydelse levnadsvanor har, kan det inte vara rätt att tiga. Det förändrar inte vårt arbete med den enskilde patienten. Där gäller det alltid att med hjälp av motiverande samtal gemensamt med patienten hitta verktygen till förändring.

– Det är egentligen konstigt att vi inte har folkhälsoöverläkare med samordnat ansvar för levnadsvanearbete och policyfrågor. Någon måste äga frågan. Någon som vågar protestera när vi bygger strukturer och samhällen som skadar folkhälsan.

Att investera i levnadsvanor är hälsoekonomi så det skriker om det. Inte minst i unga vuxna. Sveriges tradition av väl fungerande BVC och MVC är en bra start. Men vi har en utmaning med samorning i skolhälsovården i kombination med mer fysisk aktivitet i skolan, menar Åsa Wetterqvist.


De främsta riskfaktorerna globalt för tidig död i åldersgruppen 15–19 år för män & kvinnor.

2013, killar, topp 10
1. Alkohol  (1, 1990: –4%)
2. Oskyddat sex (14, 1990: +1580%)
3. Osäkert vatten (2, 1990: –34%)
4. Sanitära olägenheter ( 3, 1990: –43%)
5. Yrkesrelaterade skador (4, 1990: –34%)
6. Handtvätt (5, 1990: –36%)
7. Droger (7, 1990: +64%)
8.Nedsatt njurfunktion (6, 1990: +27%)
(Low glomerular filtration)
9.Sexuella övergrepp mot barn (8, 1990: –16%)
10. Luftföroreningar i hemmiljö (9, 1990: –21%)

2013, tjejer, topp 10
1. Oskyddat sex (11, 1990: +774%)
2. Osäkert vatten (1, 1990: –38%)
3. Partnervåld (5, 1990: +11%)
4. Alkohol (3, 1990: –15%)
5.Sanitära olägenheter (2, 1990: –47%)
6. Handtvätt (4, 1990: –39%)
7. Järnbrist (6, 1990: –46%)
8. Droger (13, 1990: +48%)
9. Sexuella övergrepp mot barn ( 9, 1990: –13%)
10. Nedsatt njurfunktion (10, 1990: –5%)

Texten i parentesen anger 1990 års placering

(Low glomerular filtration)
Källa: www.thelancet.com. Publicerad online 9 maj 2016.