22 nya tekniker 2022

Vaccinerna mot coronaviruset visar på forskningens och teknikens möjlighet att förändra världen. Vaccinerna bygger på ny mRNA-teknik och det kändes som om de skapades nästan på ett ögonblick, men de utnyttjade forskning som pågått sedan 1970-talet. Det kan ta åratal att skapa framgång över en natt, som man brukar säga inom teknikindustrin. Så vad mer kan komma att få en framträdande plats? Här följer 22nya tekniker värda att hålla koll på 2022.
Illustration av händer som gör en skuggfjäril på jordklotet
distansarbete Från The World Ahead 2022 publicerad i The Economist, översatt av InPress. ©2021 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.

Från The World Ahead 2022 publicerad i The Economist, översatt av InPress. ©2021 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.

Konstgjord svalka 

Det låter barnsligt enkelt. Om världen håller på att bli för varm, varför inte erbjuda lite skugga? Stoft och aska som vulkaner släpper ut har en avkylande verkan och ett exempel på detta är Mount Pinatubos utbrott 1991, som kylde ned jorden med en halv grad under fyra år. Människan kan avsiktligt göra samma sak. Det kallas solstrålningsmodifiering eller solstrålningshantering.

Men det är mycket kontroversiellt. Skulle det fungera? Hur skulle det påverka nederbörds- och vädermönster i sin tur? Och skulle det kanske undergräva ansträngningarna för att minska utsläppen av växthusgaser? Solstrålningshantering möter våldsamma protester från politiker och aktivister. Nästa år hoppas emellertid en grupp vid Harvard University kunna genomföra ett mycket försenat experiment kallat scopex. De vill skicka upp en ballong i stratosfären, släppa ut 2 kg material, troligen kalciumkarbonat, i syfte att mäta hur pulvret skingras, reagerar och sprider solenergin. 

Förespråkarna hävdar att det är viktigt att förstå tekniken då den kan behövas för att köpa världen mer tid för att minska utsläppen. Harvardforskarna har inrättat en oberoende rådgivande panel som ska titta på de moraliska och politiska konsekvenserna. Men vi kan räkna med polemik oavsett om testet genomförs eller inte.

Värmepumpar

Uppvärmning av byggnader vintertid står för ungefär en fjärdedel av den globala energiförbrukningen och merparten av uppvärmningen bygger på förbränning av kol, gas eller olja. Det måste ändras om världen ska klara sina mål för klimatförändringar och det mest lovande alternativet är att använda värmepumpar – i princip omvända kylskåp. 

Ett kylskåp pumpar ut värme ur ett utrymme för att kyla ned det, medan en värmepump i stället tar in värme utifrån och värmer upp den. Eftersom de bara flyttar omkring befintlig värme är de mycket effektiva: för varje kilowatt el kan värmepumpar ge 3 kilowatt värme. Det gör dem billigare än elelement. Och om man dessutom kör en värmepump baklänges kyler den ned bostaden i stället för att värma upp den. 

Gradient, med bas i San Francisco, är ett av flera företag som erbjuder en värmepump som kan ge både värme och kyla. Deras lågprofilprodukter har formen av en sadelväska och kan monteras i ett fönster, precis som vanlig luftkonditionering, och de börjar säljas 2022.

Vätgasdrivna plan 

illustrationAtt elektrifiera vägtransporter är en sak. Flygplan är däremot något annat, eftersom batterierna bara räcker till korta flygningar. Bränsleceller med vätgas avger bara vatten och kan kanske vara lösningen? Delfts tekniska universitet i Nederländerna bygger ett tvåsitsigt passagerarplan som ska testflygas nästa år. ZeroAvia i Kalifornien planerar å sin sida att göra försök med ett flygplan med plats för 20 personer. Målet är att systemet med vätgasdrift ska kunna godkännas i slutet av året. Universal Hydrogen, också de i Kalifornien, hoppas att deras plan med 40 platser ska lyfta i september 2022.

Direkt luftinfångning

Illustration av håv som fångar in CO2Koldioxid i atmosfären orsakar global uppvärmning, så varför inte suga ut den med hjälp av maskiner? Flera nystartade företag arbetar med direkt luftinfångning, DAC och nästa år ska kanadensiska Carbon Engineering börja bygga världens största anläggning i Texas. Den kan fånga 1 miljon ton koldioxid per år. Schweiziska ClimeWorks startade en liknande anläggning på Island 2021 där 4 000 ton infångad koldioxid begravs i mineralform per år. Ytterligare ett exempel är Amerikanska Global Thermostat som har två pilotanläggningar. Tekniken kan bli avgörande i kampen mot klimatförändringar och nu tävlar företagen om att skala upp tekniken och göra den billigare.

Vertikal odling

En ny typ av jordbruk växer fram, nämligen vertikala jordbruk som odlar växter på brickor i en sluten och kontrollerad miljö. Effektiv LED-belysning gör odlingen billigare, men energikostnaderna är fortfarande höga. Till skillnad från traditionella jordbruk kan vertikala jordbruk ligga var som helst, gärna nära kunderna, vilket minskar transportkostnader och utsläpp. De använder även mindre vatten och inga skadedjur kommer in, vilket innebär att inga bekämpningsmedel behövs.

I Storbritannien öppnar Jones Food Company nästa år världens största vertikala jordbruk på 13 750 kvadratmeter. Amerikanska AeroFarms öppnar sin största vertikala odling i Virginia, medan Nordic Harvest utökar sina lokaler strax utanför Köpenhamn och bygger nytt i Stockholm. Dessutom öppnar Plenty en ny inomhusodling i Los Angeles. Vertikala jordbruk odlar huvudsakligen högklassiga bladgrönsaker och örter, men några testar även tomater, paprika och bär. Utmaningen nu är att få lönsamheten att blomstra. 

Containerfartyg med segel

Fartyg står för 3 procent av koldioxidutsläppen och de fartyg som bränner den smutsiga dieselsörjan bunkerolja bidrar också till försurning. Detta var inget problem under segelfartygens tid och därför gör seglen comeback i high-techform. Resultatet blir  minskade kostnader och utsläpp. 

Nästa år sätter franska Michelin ett uppblåsbart segel på fraktfartyg. Det ska minska bränsleförbrukningen med 20 procent. Det japanska rederiet MOL monterar ett styvt teleskopsegel på ett fartyg i augusti 2022. Och italienska Naos Design utrustar åtta fartyg med svängbara och hopfällbara ”vingsegel”. Andra metoder innefattar drakar, ”stående vingar” som hyser fläktar, och enorma roterande cylindrar som kallas Flettner-rotorer. I dag har cirka tio stora lastfartyg någon form av segel. I slutet av 2022 är det 40, enligt International Windship Association. EU planerar att införliva fartygstransporter i sitt system för handel med utsläppsrätter 2022. Det skulle ge den här tekniken ytterligare vind i seglen.

VR-träning

Illustration av kvinna som tränar med hjälp av VR-glasögonDe flesta människor tränar för lite. Många skulle vilja, men saknar motivation. Headset för virtual reality, VR, låter människor spela spel och ha kul, och samtidigt bränna kalorier. Man kan exempelvis slåss med fiender eller klättra över hinder. VR-träning blev populärare under pandemin när gymmen stängde. Samtidigt kom ett kraftfullt och billigare headset, Oculus Quest 2. En förbättrad modell och nya träningsfunktioner kommer 2022. Och Supernatural, en populär app för VR-träning som bara finns i USA och Kanada, kan släppas i Europa. Kanske kan den tuffa appen få oss i bättre form?

Vaccin mot hiv och malaria

Den imponerade framgången med vaccin mot coronaviruset baserade på budbärar-RNA (mRNA) förebådar en guldålder för utvecklingen av vacciner. Företaget Moderna utvecklar ett hiv-vaccin baserat på samma mRNA-teknik och i år har man inlett kliniska prövningar i fas 1, för vilka preliminära resultat förväntas nästa år. Och BioNTech, som var med och tog fram Pfizer-BioNTechs coronavirusvaccin, arbetar med ett mRNA-vaccin mot malaria. De kliniska prövningarna beräknas starta 2022. Vaccin mot hiv och malaria som inte bygger på mRNA, och som utvecklats vid University of Oxford, ser också lovande ut. 

3D-printade benimplantat

Under flera år har forskarna utvecklat teknik för att skapa artificiella organ med hjälp av 3D-printat biologiskt material. Målet för detta är att kunna ta några få celler från en patient och skapa fullt fungerande organ, vilket skulle undanröja problemen med traditionella transplantationer. Det målet är fortfarande avlägset när det gäller organ som exempelvis lever och njurar. Ben är däremot mindre knepigt. Två startupföretag, Particle3D och ADAM, hoppas kunna erbjuda 3D-printade ben för implantat under 2022. Båda företagen använder kalciumbaserade mineral för att printa benen, som skräddarsys utifrån datortomografi av patienterna. Particle3D:s försök på grisar och möss visade att benmärg och blodkärl växte in i implantaten inom åtta veckor medan ADAM säger att deras 3D-printade implantat stimulerar naturlig bentillväxt. De bryts successivt ned och ersätts av patientens egen benvävnad. Om allt går vägen, säger forskarna att 3D-printade blodkärl och hjärtklaffar är nästa steg.

Flygande eltaxi

Flygande taxibilar, eller flygplan för vertikal start och landning, evtol, som flygbranschen kallar dem, var länge science fiction, men blir allt verkligare. Nästa år börjar flera företag runt om i världen nämligen testflygningar och de hoppas få sina flygplan godkända för kommersiell användning om ett år eller två. Ett exempel är Joby Aviation i Kalifornien, som planerar att bygga ett tiotal femsitsiga plan med en räckvidd på närmare 25 mil. Ett annat är Volocopter från Tyskland som vill erbjuda flygtaxitjänster under OS i Paris 2024. Ytterligare kandidater äeHangLilium och Vertical Aerospace. Dags att hålla ett öga på skyn.

Rymdturism

Efter ett speciellt år då flera miljardärer sköt upp rymdturister, är förhoppningarna stora inför 2022. Sir Richard Bransons Virgin Galactic nådde gränsen för yttre rymden i juli, före Jeff Bezos Blue Origin. Båda miljardärerna flög med sin egen rymdfarkost. I september skickade Elon Musks företag SpaceX iväg fyra passagerare på en flera dagars kryssning i omloppsbana runt jorden. 

Alla tre företagen hoppas flyga fler turister nästa år och det kan med andra ord bli första året som fler människor reser ut i rymden som betalande passagerare än som statligt anställda astronauter. Men Virgin Galactic ändrar sitt fordon för att göra det starkare och säkrare, och det förväntas därför inte flyga igen förrän under andra hälften av 2022. Den kommersiella verksamheten beräknas starta under fjärde kvartalet. Blue Origin planerar fler flygningar, men har inte sagt när eller hur många. SpaceX har för sin del avtalat om att skicka turister till Internationella rymdstationen. Nästa steg? Månen.

Drönarleveranser

Illustration av pizza som leveraras med en drönare genom ett öppet fönsterDet har tagit längre tid än förväntat att få dem att lyfta, men nya regler som trätt i kraft under året bidrar till att leveranser med drönare kan ta fart 2022. Det irländska startupföretaget Manna, som har levererat böcker, måltider och medicin i County Galway, vill expandera sin tjänst på Irland och till Storbritannien. Wing, som är ett systerföretag till Google, har genomfört testleveranser i USA, Australien och Finland och utvidgade sin tjänst med hemleveranser i slutet av 2021. Dronamics, som är ett bulgariskt startupföretag, ska börja flyga skytteltrafik med drönartransporter mellan 39 europeiska flygplatser. Frågan är om tempot för drönarleveranser höjs eller saktar ned?

Tystare överljudsplan

I femtio år har forskarna grubblat över om det går att dämpa smällen som uppstår när flygplan går in i överljudsfart genom att ändra planens form. Men det är först nu som datorerna blivit tillräckligt kraftfulla för att utföra de simuleringar som krävs för att omsätta teorierna i praktik. 

Under nästa år ska NASAs X-59 Quesst, Quiet Supersonic Technology, göra sina första testflygningar. Ett viktigt test ska äga rum över land, vid Edwards Air Force Base i Kalifornien. Världens första och enda kommersiella överljudsplan Concorde fick däremot bara krossa ljudvallen över vatten. Ljudbangen från X-59 blir endast en åttondel av Concordens, 75 decibel, som ett avlägset åskväder eller bara en skakning. Om det fungerar hoppas NASA att förbudet mot överljudsflygningar över land kan avskaffas och därmed leda till en ny era för det kommersiella flyget.

3d-printade hus

Illustration av spritspåse som spritsar ut husArkitekter använder ofta 3D-printning för att skapa små modeller av byggnader, men tekniken kan även användas för att bygga riktiga hus. Materialet sprutas ut ur ett munstycke som skum och hårdnar sedan. Lager för lager printas husen ut, antingen på plats eller i en fabrik i form av flera delar, som sedan flyttas och sammanfogas. 

Nästa år tar Mighty Buildings i Kalifornien fram 15 miljövänliga 3D-printade hus i Rancho Mirage och ICON, som finns i Texas, börjar bygga ett helt samhälle med 100 3D-printade hus i närheten av Austin. Det blir det största projektet i sitt slag.

Sömnteknik

Det har blivit en fluga i Silicon Valley. Nördarna nöjer sig inte med att maximera sin produktivitet och prestanda under sin vakna tid. Nu optimerar de även sin sömn med hjälp av en rad tekniker. Det handlar t.ex. om ringar och pannband som registrerar och spårar sömnkvalitet, rogivande ljudmaskiner, utrustning som värmer upp eller kyler ned madrasser och smarta väckarklockor som väcker dem vid det perfekta tillfället. Dessutom lanserade Google en surfplatta för sängbordet i år och Amazon förväntas följa efter nästa år. Det låter vansinnigt, men dålig sömn är kopplat till sjukdomar, allt från hjärtproblem till fetma. Och det Silicon Valley gör i dag gör oftast alla andra i morgon.illustration av tre får som hoppar ut och in ur mobiltelefon

Individualiserad föda

Dieter fungerar inte. Allt mer tyder på att varje människas ämnesomsättning är unik, och därför bör även maten vara det. Individualiserad föda är det senaste: det finns exempelvis appar som berättar vad du ska äta och när. En pryl stor som ett mynt som man fäster på huden tar med hjälp av olika algoritmer blodprover, kollar blodsockret och magens mikroflora samt mäter hur mycket man tränar och rör sig. Efter framgångsrika lanseringar i USA sneglar branschen mot nya marknader under 2022. Nästa steg är att få tillsynsmyndigheternas godkännande för behandling av sjukdomar som diabetes och migrän.

Bärbar hälsoövervakning

Illustration av hjärtformad smart klocka som ser trött och svettig utMedicinska fjärrkonsultationer har blivit vardagsmat. Det kan förvandla framtidsutsikterna för bärbara hjälpmedel som Fitbit eller Apple Watch. Dessa används nu mest för att hålla koll på konditionen med stegräkning och hur långt man sprungit eller simmat, men gränsen blir allt suddigare mellan sådana här prylar och traditionell medicinsk utrustning, enligt konsultfirman Gartner. Smarta klockor kan redan mäta blodets syresättning, ta EKG och upptäcka förmaksflimmer. Nästa version av Apple Watch som kommer 2022, kan troligen dessutom mäta blodtryck, kroppstemperatur och glukos- och alkoholnivån i blodet. Rockley Photonics som levererar sensortekniken, kallar sitt system en hälsocentral på armen. Det kan ta ett tag innan tillsynsmyndigheterna godkänner dessa funktioner, men under tiden blir läkarna, inte bara användarna, mer uppmärksamma på uppgifter från den bärbara utrustningen.

Metaverse

Illustration av datagenererat äppleOrdet metaverse myntades av Neal Stephenson 1992 i romanen Snow Crash. Metaverse var en fiktiv virtuell värld. Med särskilda glasögon kunde människor bland annat träffas, flörta, spela spel, köpa och sälja saker. Under 2022 kan metaverse emellertid bli verklighet – en sammanslagning av dataspel, socialt nätverkande och underhållning som kan skapa helt nya upplevelser, som till exempel att simma inuti din favoritlåt på en onlinekonsert. Spel som Minecraft, Roblox och Fortnite är alla språngbrädor till det här nya mediet. Facebook har bytt namn till Meta för att vara med på tåget och avleda uppmärksamheten från sina andra motgångar.

Kvantdatorteknik

En idé som bara fanns på svarta tavlan på 1990-talet har vuxit till en tävlan i mångmiljardklassen mellan regeringar, techjättar och startup-företag. Det handlar om att utnyttja kvantfysikens märkliga logik för att bygga en helt ny slags dator. Kvantdatorer är överlägsna alla andra datorer på vissa beräkningar. De kan mycket snabbt göra beräkningar som används inom kryptografi, kemi och finans. 

Men när kommer dessa maskiner? Kvantdatorers kapacitet anges i antalet kvantbit. Ett kinesiskt team har byggt en dator med 66 kvantbit och det amerikanska företaget IBM hoppas nå 433 kvantbit nästa år och 1 000 senast 2023. Men befintliga datorer har en ödesdiger brist, nämligen att deras känsliga kvanttillstånd varar bara i en bråkdels sekund. Det kommer att ta flera år att lösa det. Men om de datorer som redan finns under tiden kan göras användbara, kan kvantdatorteknik däremot bli en kommersiell verklighet mycket snabbare än väntat.

Virtuella influerare

Till skillnad från en mänsklig influerare kommer en virtuell influerare aldrig för sent till en plåtning. Där tillkommer att hen varken blir berusad på festen eller åldras. Virtuella influerare är datagenererade figurer som gör reklam för produkter på t.ex. Instagram, Facebook och TikTok. Den mest kända är Miquela Sousa, eller ”Lil Miquela”, en fiktiv brasiliansk-amerikansk nittonåring med 3 miljoner följare på Instagram. Nästa år beräknas marknadsföringen via influerare kosta 15 miljarder dollar och de virtuella influerarna blir snabbt fler. Ett annat exempel är marknadsföringsbyrån Cosmiq Universe som har skapat rymdresenären Aya Stellar. Hon landar på jorden i februari och har dessutom redan släppt en låt på YouTube.

 

Hjärngränssnitt

I april 2021 twittrade den okuvlige entreprenören Elon Musk exalterat om en makakapa som spelade dataspel telepatiskt med hjälp av ett chip i hjärnan. Detta efter att hans företag Neuralink hade låtit operera in två små uppsättningar elektroder i apans hjärna. Signaler från dessa elektroder, som överfördes trådlöst och sedan avkodades av en dator i närheten, gjorde att apan kunde flytta racketen på skärmen i en Pongmatch enbart med hjälp av tanken. 

Nästa år hoppas Neuralink kunna testa utrustningen på människor så att förlamade personer ska kunna använda datorer. Ett annat företag, Synchron, har redan fått de amerikanska tillsynsmyndigheternas godkännande för att inleda tester på människor. Utrustningen placeras i det fallet i hjärnan via blodkärl i nacken och är enligt företaget minimalt invasiv. Förutom hjälp för förlamade, tittar Synchron också på andra användningsområden, såsom att diagnostisera och behandla epilepsi, depression och högt blodtryck.

Artificiella kött- och fiskprodukter

Winston Churchill funderade en gång på det absurda i att föda upp en hel kyckling och sedan bara äta bröstfilén eller vingarna. Ett århundrade senare ”odlar” ett 70-tal företag kött i bioreaktorer. Celler, som tagits från djur utan att skada dem, växer i en soppa full med protein, socker, fett, vitaminer och mineraler. Exempelvis blev ett startupföretag inom artificiellt kött i San Francisco, Eat Just2020 det första som fick tillstånd att sälja sina produkter i Singapore.

Ytterligare företag lär följa efter under 2022. Ett exempel på detta är israeliska SuperMeat som nästa år räknar med att få odlade kycklingburgare godkända för kommersiell försäljning. Enligt företaget har kostnaden sjunkit från 2 500 dollar 2018 till nuvarande 10 dollar. Ett annat exempel är Finless Foods i Kalifornien som hoppas få tillstånd att sälja odlad blåfenad tonfisk för 440 dollar per kilo. 2017 kostade den 660 000 dollar. Bacon, kalkon och annat odlat kött ingår också i planerna. Sammanfattningsvis kan miljömedvetna köttälskare snart få sin biff – och äta den.

Läs också