Framtiden på kredit
Politisk slagkraft har många gånger
varit viktigare under pandemin än
både barnperspektiv och evidens.
28 november, 2020
Inga kommentarer
Politisk slagkraft har många gånger
varit viktigare under pandemin än
både barnperspektiv och evidens.
Efter pandemin kommer vi att resa mindre och sluta älska storstaden.
Skulle mammutar kunna motverka global uppvärmning? Mammuten kan återvända med hjälp av genetisk ingenjörskonst.
Vissa förespråkare hävdar att användare borde få betalt för att använda internettjänster.
Ole Petter Ottersen, rektor Karolinska Institutet
Lokala varumärken som produceras schyst kan gå stärkta ur krisen. Annars lär vi återvända till gamla mönster.
Stockholmarna får el, värme och kyla och blir samtidigt av med avfall tack vare Stockholm Exergis mål om en klimatpositiv verksamhet redan 2025.
Kommer vi att se tillbaka på corona-pandemin enbart som en katastrof av ofattbara proportioner? Eller som en viktig vändpunkt för nya sätt att bo, shoppa och arbeta?
Text: Ulrica Segersten • Foto: Douglas Fry/Piranha Photography The Lancets chefredaktör Richard Horton står alltid beredd att attackera nuet. Han ifrågasätter gärna det han kallar
Många blir överraskade över att det kan vara förmånligare att leasa en dyrare bil med ny grön miljöteknik. Autolease har mål om 80 procent nya laddbara bilar redan nästa år.
Framstegen inom
specialeffekter gör det
allt enklare att producera övertygande förfalskningar av människor.
Katastrofala konsekvenser av långvarig elförlust
Världen oroar sig med rätta för
ett Stor-Ryssland. Men ett mindre, splittrat Ryssland skulle kunna
vara minst lika bekymmersamt.
Vi konsumenter vill veta hur maten vi köper påverkar vår planet och människorna som tillverkar maten, men det är inte helt enkelt att hitta den informationen när vi handlar. Det problemet har Coop hittat en lösning på. I mars 2021 lanseras Coops hållbarhetsdeklaration i alla butiker.
Drönare och simmande robotar skulle kunna motverka illegala aktiviteter till havs.
Från papper och penna till världens
snabbaste datorer att beräkna
klimatförändringar.
Agnes Wold, professor Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Geopolitiska trender som bubblat under ytan förstärks med pandemin, skriver Alasdair Ross exklusivt för Världen Om.
Bill Gates i exklusiv intervju med The Economists chefredaktör Zanny Minton Beddoes.
Kraven på hållbara vägtransporter ökar från konsumenter och transportköpare, och svensk transportnäring har goda möjligheter att bli en föregångare. Tekniken för att köra fossilfritt finns på plats, men nu krävs politiska beslut och stora offentliga investeringar.
Samtidigt som den globala läkemedelsindustrin arbetar för högtryck med att ta fram specifika läkemedel och vaccin mot covid-19 går det svenska life science-bolaget Immune System Regulation, ISR, en helt annan väg.
Läkemedelsförsörjningen har stått i centrum för coronakrisen. Just nu pågår en aldrig tidigare skådad kraftansträngning för att få fram vaccin. Men samtidigt pågår en annan kris i det tysta. Antibiotikaresistens skördar 700 000 liv varje år.
De senaste 50 årens medicinska framsteg kan hotas av antibiotikaresistens. Spekulativt scenario från 2041.
AI, artificiell intelligens, är ett nytt redskap i verktygslådan för företag som vill göra bättre prediktioner. Men det finns fallgropar, enligt Olle Engdegård, chef för prediktiv modellering på UC.
Sveriges strategi under coronapandemin blev en global snackis. Hur kommer det sig att vi blev så ensamma om strategin?
Hundra år efter förbudstiden håller drickande på att bli ute, skriver Slavea Chankova.
Science fiction kan inte förutspå framtiden, men väl vara en vägvisare, skriver Tom Standage.
”Sverige skulle kunna skapa radikala pilotprojekt för andra länder att ta efter”, säger Tobias Alfvén, barnläkare, forskare och ordförande i Svenska Läkaresällskapets kommitté för global hälsa.
Nästan hela sitt yrkesliv har svenska läkaren Mariam Claeson
outtröttligt arbetat för barns och kvinnors hälsa i världen. Kliniskt, ja, men under en stor del av sin karriär har hon sett till att finnas där det finns både kunskap och pengar att påverka system och beslutsfattare.
När det gäller hälsa håller det inte att ha ett strikt nationellt perspektiv. Levnadsvanor och ohälsa tar ingen hänsyn alls till nationsgränser.
I maj publicerade medicintidskriften The Lancet en rapport om de främsta anledningarna till försämrad hälsa hos 10–24-åringar. ”Unga människor är världens största outnyttjade resurs”, kommenterade FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon.
Kan man bevisa att riktade hälsosamtal kan påverka folkhälsan? ”Ja, absolut ”, säger Margareta Norberg, adjungerad lektor, distriktsläkare och medicinsk koordinator för Västerbottens hälsoundersökningar.
Sjukskrivningar för utmattningssyndrom ökar lavinartat – igen. Ingen kan riktigt förklara varför. Men fortfarande gäller devisen: det är svårt att bota, lättare att förebygga.
Kreativitet och psykisk bräcklighet – hur kan framtidens samhälle ta vara på unika individer med särskild begåvning?
70 är det nya 50. Snabba medicinska framsteg har inneburit stora förändringar för äldres hälsa. Men hänger samhället med i förändringen? Och är vården redo för Springsteen-fansen och de tatuerade änkorna?
När Max Rosling Rönnlund var knappt ett år insjuknade han i hjärnhinneinflammation, orsakad av pneumokockbakterier. Sjukdomen ledde till att Max förlorade hörseln. Räddningen blev cochleaimplantat.
Ullakarin Nyberg bestämde sig tidigt för att jobba med det kanske svåraste av allt: Döden. Hon är suicidforskare, läkare specialiserad i psykiatri och med bakgrund inom onkologi. Jag har alltid fascinerats av att se vilka resurser som finns i människan när det handlar om liv och död. När människor hamnar i det svåraste läget skalas allt oväsentligt bort.
Det är oundvikligt att gå genom livet utan motgångar. Men när övergår livskrisen i psykisk ohälsa? Och när behöver man träffa en psykiater? Mikael Landén, professor i psykiatri, förklarar.
– Den svenske kanotisten Petter Menning har bland annat har vunnit VM-silver i K1200. Men han hade en tuff uppväxt med en alkoholiserad far och om han inte hade hittat hem i idrotten kunde det ha gått helt annorlunda.
Hallå där … Alkistis Skalkidou, docent, överläkare och forskare vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Obstetrik och gynekologi, Uppsala universitet.
Hur överlever man att ens barn dör? Än värre, när barnet har tagit sitt liv. ”När en nära vän till mig förlorade sitt barn ett par år innan Linnéa dog, tänkte jag att det där skulle jag aldrig överleva. Men man överlever”, säger Ludmilla Rosengren, mamma till Linnéa som dog som 14-åring.
I ett dammigt källarförråd sväljer Niklas Ekdal tablett efter tablett. Hans djupa depression har slutligen suddat ut livets alla möjligheter. Han vill fly. Sova. Dö. Nu, nästan fyra år senare, berättar han sin historia för att ingen annan ska hamna i samma hopplöshet.
”Om jag vore statsminister skulle jag se till att alla barn i Sverige skulle få reda på att alkoholism är en sjukdom i hjärnan. Det skulle underlätta livet för hundratusentals barn”, säger Sanna Lundell, journalist och programledare.
Murar eller gränskontroller kommer aldrig någonsin att kunna stoppa epidemier, antibiotikaresistens eller fattigdomens konsekvenser. Hälsoutmaningen är global, oavsett om vi vill det eller inte.
Kalle Zackari Wahlström passerade rakt igenom tv-rutan och landade i tusentals svenska hjärtan under våren. Hans budskap var lite obekvämt, men samtidigt fullständigt omöjligt att värja sig emot: ”Våra barn rör sig för lite. De mår dåligt av det, både psykiskt och fysiskt. Det är hög tid för oss vuxna att ändra på det”.
Många vill höra om forskningsgenombrott, men få är med om ett. I stället handlar forskarens vardag ofta om små kliv framåt, och ibland några steg tillbaka. Men ibland leder de små stegen riktigt, riktigt långt.
Hjärnforskningen har de senaste 20 åren utvecklats i en svindlande hastighet. Inte minst vet vi mycket mer i dag om hjärnans belöningssystem. Men att stå emot när hjärnan belönar skadligt beteende är en lika stor utmaning i dag som det alltid varit.
En anspråkslös dörr i en verkstad bredvid Göteborgs fiskhamn och auktion har lockat många stjärnkockar. Fastän råvarorna förädlas och omhuldas ömt av dem, är rätt tallrik av största vikt. Det tycker även Årets kock 2019.
Redan på 1000-talet gjorde vi det. Odlade karp på land i kombination med grönsaksodling. ”Det är egentligen inget nytt och nördigt vi håller på med i Floda”, säger Garveriets Matts Johansson och Karin Forsberg.
Artikeln publicerades ursprungligen i Magasin Göteborg, producerad av InPress. Text: Ulrica Segersten • Foto: Samuel Unéus OM JAG HADE VARIT journalisten hade jag frågat: ”Har du blivit
Kan jag som enskild individ verkligen påverka de riktigt stora frågorna? Absolut, menar Beatrice Fihn, generalsekreterare i antikärnvapenorganisationen
ICAN, aktivist och Nobels fredspristagare.
Det var hos Linda på Drottninggatan i Göteborg artisterna hängde, (ja, även Håkan Hellström). Hon hade startat en helt ny PR-bransch
inom musik. Många av dagens svenska stjärnor började sin karriär hos henne. Förutom att hon själv står på scen ibland, är det i dag som läkare på BUP i Kungälv hon får sina mest dyrbara möten med riktiga livskonstnärer.
När den franske toppmilitären Jean Baptiste Bernadotte valdes till svensk tronföljare 1810 var landet illa ute. Sverige var inblandat i flera riskfyllda konflikter och dessutom i det närmaste konkursmässigt.
Den senaste hjärnforskningen visar att våra hjärnor är lika olika som våra ansikten, säger Åsa Nilsonne, psykiater och författare. Därför kan vi inte förvänta oss att samma behandlingsmetod ska passa alla.
Varje år tar runt 1 500 personer sitt liv, 70 procent är män.
– Att män tar sina liv och får sämre hjälp är delvis ett resultat av en oroande ojämlikhet inom sjukvården, säger Ullakarin Nyberg, suicidforskare och överläkare i psykiatri.
Sverige hör till de europeiska länder som spenderar mest pengar per capita
på hälso- och sjukvården. Både Makedonien och Slovakien har lyckats att
så gott som eliminera sina väntetider, medan Sverige år efter år ligger och
skvalpar i den absoluta bottenligan vad gäller väntetider, enligt 2017 års
rankningsresultat från EHCI, Euro Health Consumer Index.
Artikeln publicerades ursprungligen i Svenska Dagbladet, producerad av InPress. Text: Ulrica Segersten • Foto: Michael Erhardsson/Mostphoto – Det sägs att vi har hälso- och sjukvård
Vi bor allt trängre. Men vad vet vi om trångboddhetens effekter? Som ökad smittspridning, negativ psykisk påverkan och försvårad skolgång för barn.
46 procent av alla svenskar har inte råd med en nybyggd hyrestvåa på 60 kvadrat. Ännu färre har möjlighet att köpa en nyproducerad bostadsrättslägenhet. Dan Hallemar, chefredaktör på tidskriften Arkitektur, frågar sig vem vi bygger för egentligen.
En gång i tiden var Sverige ett föregångsland inom stadsplanering.
– Vi måste börja utgå från människors behov igen. Det har vi inte gjort de senaste åren, säger Patrik Faming på kansliet – Rådet för hållbara städer.
I Västafrika är dagarna räknade för pampväldet och presidentämbeten som går i arv.
Människor som fyller 65 kommer inte att pensionera sig, förutsäger John Parker.
Krönika: ”Att bekämpa klimatförändringar kräver en global bygemenskap.”
Sjuksköterskeåret sätter fokus på möjligheterna – och problemen – för framtidens Nightingales.
Skeppsredare ställs inför nya miljölagar. Men alla leder inte till mindre global uppvärmning.
USA:s svartlistning av Huawai gör 5g mindre kraftfullt.
Vilka av dagens vanliga uppfattningar och beteenden kommer framtida generationer att fördöma?
Den lukrativa marknaden för pass och visumhandlingar för rika hotas.
Två av de mest framstående världskulturerna måste hitta ett sätt att umgås, anser Robert Guest.
