Så biter inflationen

Här är den välkända hamburgaren billigast – och dyrast.
Illustration av en hamburgare med sedelbuntar istället för kött

Ur Graphic Detail, The Economist, 26 januari 2023, översatt av InPress. ©2023 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.

Big Mac index skapades 1986 av The Economist och var tänkt att vara ett lättsamt sätt att visa om olika valutor ligger på ”rätt” nivå. Indexet bygger på teorin om köpkraftsparitet – idén om att på lång sikt bör valutakurser röra sig mot en nivå där priset för en identisk korg med varor och tjänster (i det här fallet en hamburgare) i två länder utjämnas.

”Burgernomics” var aldrig tänkt att vara ett exakt mått på obalanser mellan valutor. Utan enbart ett verktyg för att göra det enklare att förstå valutakurs­teori. Big Mac index har ändå blivit en global standard som ingår i den ekonomiska kurslitteraturen. Indexet har också varit föremål för flera akademiska studier. För dem som tar sin snabbmat på större allvar räknar vi också fram en gourmetversion av indexet.

Det BNP-justerade indexet bemöter kritiken att man borde kunna förvänta sig att priset på hamburgare är lägre i fattigare länder än i rika. Detta eftersom kostnaderna för arbete är lägre. Köpkraftsparitet signalerar vart valutakurserna bör vara på väg på lång sikt, när ett land som Kina blir rikare. Det säger dock lite om dagens jämviktskurs. Relationen mellan priser och BNP per capita kan vara en bättre riktlinje för en valutas aktuella verkliga värde. 

Big Mac visar på hur inflation påverkar kostnadsläget

I juli 2022 uppdaterade vi Big Mac index så att det utgår från ett pris som Mc­Donald’s tillhandahåller för USA. Vi ändrade också metodiken för hur vi räknar på det BNP-justerade indexet. Hela historiken kommer nu att uppdateras när IMF:s historiska BNP-serier uppdateras.

Under de senaste två åren har ekonomer fört häftiga diskussioner om prisutvecklingen. I takt med att inflationen i USA och på andra håll passerat centralbankernas målnivåer har analytikerna granskat olika komponenter i levnadskostnaderna, inklusive priserna på varor, tjänster, energi och hyror. 

Men hur ser det ut för Big Mac? Den välkända hamburgaren från McDonald’s består av en kombination av hyra, el och arbetskraft samt kött, bröd och ost. Priset för en Big Mac ger därför en indikation på det generella inflationstrycket. Och eftersom hamburgaren i stort sett ser likadan ut i hela världen kan priset också avslöja hur inflationen har förändrat det relativa kostnadsläget i olika länder.

I USA har exempelvis medianpriset för en Big Mac stigit med mer än 6 procent till ett snittpris på 5,36 dollar under de senaste två åren. (Priset tenderar att vara något högre i storstäder.) Enligt teorin om köpkraftsparitet ska ett lands valuta falla när priserna stiger, allt annat lika. Det förhindrar att priserna i landet utvecklas alltför mycket i otakt med priserna i andra delar av världen. 

Så funkar Big Mac Index

Inflationen har även drabbat USA:s handelspartner

Ändå har dollarn stigit i värde – alltså inte fallit – under de senaste två åren mot valutorna i de flesta andra stora ekonomier. Ett handelsvägt valutakursindex som publiceras av den amerikanska centralbanken steg med mer än 9 procent från december 2020 till december 2022. En av orsakerna bakom detta är att inflationen också drabbat många av USA:s handelspartner. På många platser är situationen till och med värre. Big Mac-priserna har stigit med 14 procent under de senaste två åren i euroområdet och med 15 procent i Storbritannien. Men dollarns uppgång mot euron och pundet har varit större än vad som krävs för att det här inflationsgapet ska.

Kombinationen av stigande priser och en stigande valuta hotar att snedvrida amerikanska priser jämfört med priserna i övriga världen. För två år sedan var exempelvis en Big Mac 26 procent billigare i Japan jämfört med i USA. I princip tyder det på att yenen var undervärderad och borde ha stigit mot dollarn. Men i själva verket blev det tvärtom. En Big Mac är i dag mer än 40 procent billigare i Japan. 

Det sydamerikanska undantaget

Det finns undantag, där teorin om köpkraftsparitet har visat sig stämma. Även om den argentinska peson fallit mot dollarn har priserna i landet stigit ännu snabbare. En Big Mac kostar i dag motsvarande 5,31 dollar. Det är mycket jämfört med priset för två år sedan och även jämfört med dagens pris i Brasilien (4,44 dollar). Om dessa två latinamerikanska länder skulle bilda en valutaunion med dagens valutakurs skulle Argentina få en kraftig konkurrensnackdel. Allt skulle vara nästan 20 procent dyrare i landet jämfört med i det större grannlandet, åtminstone att döma av hamburgerpriserna.

The Economist har gjort jämförelser av det här slaget sedan 1986. När man omvandlar Big Mac-priser till dollar visar det alltid på stora skillnader i kostnaden för samma hamburgare i olika länder. Ett mått på en valutas ”verkliga värde” är valutakursen, som borde eliminera de här skillnaderna. Men valutakurser är förstås inte det enda som kan anpassa sig. Priserna kan också stiga snabbare i ett land jämfört med ett annat. Under den långa perioden med låg inflation var det annat som var i fokus. Under de senaste två åren har priserna rört på sig i många länder. Men de här inflationsperioderna har tyvärr inte gjort mycket för att harmonisera priserna på hamburgare.

De tidigare publicerade versionerna av båda indexen är tillgängliga i The Economists arkiv.

Läs också

Restaurang med stängt-skylt utanför

Unik chans till omstart

Kommer vi att se tillbaka på corona-pandemin enbart som en katastrof av ofattbara proportioner? Eller som en viktig vändpunkt för nya sätt att bo, shoppa...

Läs mer