Adam Linder har valt det själv, att befinna sig mitt i stormens öga. Infektionsläkaren upplever ökat tryck på vården, men han är också otålig. ”Just nu finns en unik möjlighet att skaffa ny kunskap för nya och nödvändiga steg inom sepsisforskningen.”
Den 1 maj 1920 chockades Sverige av meddelandet att kronprinsessan Margareta, kronprins Gustaf Adolfs hustru, hade avlidit, 38 år gammal.
”Sverige skulle kunna skapa radikala pilotprojekt för andra länder att ta efter”, säger Tobias Alfvén, barnläkare, forskare och ordförande i Svenska Läkaresällskapets kommitté för global hälsa.
Nästan hela sitt yrkesliv har svenska läkaren Mariam Claeson
outtröttligt arbetat för barns och kvinnors hälsa i världen. Kliniskt, ja, men under en stor del av sin karriär har hon sett till att finnas där det finns både kunskap och pengar att påverka system och beslutsfattare.
När det gäller hälsa håller det inte att ha ett strikt nationellt perspektiv. Levnadsvanor och ohälsa tar ingen hänsyn alls till nationsgränser.
I maj publicerade medicintidskriften The Lancet en rapport om de främsta anledningarna till försämrad hälsa hos 10–24-åringar. ”Unga människor är världens största outnyttjade resurs”, kommenterade FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon.
Kan man bevisa att riktade hälsosamtal kan påverka folkhälsan? ”Ja, absolut ”, säger Margareta Norberg, adjungerad lektor, distriktsläkare och medicinsk koordinator för Västerbottens hälsoundersökningar.
Sjukskrivningar för utmattningssyndrom ökar lavinartat – igen. Ingen kan riktigt förklara varför. Men fortfarande gäller devisen: det är svårt att bota, lättare att förebygga.
Kreativitet och psykisk bräcklighet – hur kan framtidens samhälle ta vara på unika individer med särskild begåvning?
70 är det nya 50. Snabba medicinska framsteg har inneburit stora förändringar för äldres hälsa. Men hänger samhället med i förändringen? Och är vården redo för Springsteen-fansen och de tatuerade änkorna?
När Max Rosling Rönnlund var knappt ett år insjuknade han i hjärnhinneinflammation, orsakad av pneumokockbakterier. Sjukdomen ledde till att Max förlorade hörseln. Räddningen blev cochleaimplantat.
Ullakarin Nyberg bestämde sig tidigt för att jobba med det kanske svåraste av allt: Döden. Hon är suicidforskare, läkare specialiserad i psykiatri och med bakgrund inom onkologi. Jag har alltid fascinerats av att se vilka resurser som finns i människan när det handlar om liv och död. När människor hamnar i det svåraste läget skalas allt oväsentligt bort.
– Den svenske kanotisten Petter Menning har bland annat har vunnit VM-silver i K1200. Men han hade en tuff uppväxt med en alkoholiserad far och om han inte hade hittat hem i idrotten kunde det ha gått helt annorlunda.
Hallå där … Alkistis Skalkidou, docent, överläkare och forskare vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Obstetrik och gynekologi, Uppsala universitet.
Hur överlever man att ens barn dör? Än värre, när barnet har tagit sitt liv. ”När en nära vän till mig förlorade sitt barn ett par år innan Linnéa dog, tänkte jag att det där skulle jag aldrig överleva. Men man överlever”, säger Ludmilla Rosengren, mamma till Linnéa som dog som 14-åring.
I ett dammigt källarförråd sväljer Niklas Ekdal tablett efter tablett. Hans djupa depression har slutligen suddat ut livets alla möjligheter. Han vill fly. Sova. Dö. Nu, nästan fyra år senare, berättar han sin historia för att ingen annan ska hamna i samma hopplöshet.
”Om jag vore statsminister skulle jag se till att alla barn i Sverige skulle få reda på att alkoholism är en sjukdom i hjärnan. Det skulle underlätta livet för hundratusentals barn”, säger Sanna Lundell, journalist och programledare.
Murar eller gränskontroller kommer aldrig någonsin att kunna stoppa epidemier, antibiotikaresistens eller fattigdomens konsekvenser. Hälsoutmaningen är global, oavsett om vi vill det eller inte.
Många vill höra om forskningsgenombrott, men få är med om ett. I stället handlar forskarens vardag ofta om små kliv framåt, och ibland några steg tillbaka. Men ibland leder de små stegen riktigt, riktigt långt.
Hjärnforskningen har de senaste 20 åren utvecklats i en svindlande hastighet. Inte minst vet vi mycket mer i dag om hjärnans belöningssystem. Men att stå emot när hjärnan belönar skadligt beteende är en lika stor utmaning i dag som det alltid varit.
Den senaste hjärnforskningen visar att våra hjärnor är lika olika som våra ansikten, säger Åsa Nilsonne, psykiater och författare. Därför kan vi inte förvänta oss att samma behandlingsmetod ska passa alla.
Varje år tar runt 1 500 personer sitt liv, 70 procent är män.
– Att män tar sina liv och får sämre hjälp är delvis ett resultat av en oroande ojämlikhet inom sjukvården, säger Ullakarin Nyberg, suicidforskare och överläkare i psykiatri.
Sverige hör till de europeiska länder som spenderar mest pengar per capita
på hälso- och sjukvården. Både Makedonien och Slovakien har lyckats att
så gott som eliminera sina väntetider, medan Sverige år efter år ligger och
skvalpar i den absoluta bottenligan vad gäller väntetider, enligt 2017 års
rankningsresultat från EHCI, Euro Health Consumer Index.
Artikeln publicerades ursprungligen i Svenska Dagbladet, producerad av InPress. Text: Ulrica Segersten • Foto: Michael Erhardsson/Mostphoto – Det sägs att vi har hälso- och sjukvård
