SpaceX – rymdens Tesla

Efter att ha revolutionerat raketbranschen siktar Elon Musk och SpaceX på att skaka om telekomindustrin.
SpaceX Elon Musk framför en uppställd rymdfarkost
Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

Från The World In publicerad i The Economist, översatt av InPress.
©2021 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.

Foto Todd Andersson/TT


Allt som åker upp kommer så småningom ner igen. Det stämmer för bitcoin, en kryptovaluta som Elon Musk entusiastiskt hyllade så att den rusade i värde i februari efter att Tesla adderade värden för 1,5 miljarder dollar till sin balansräkning. Den dök den 12 maj efter att biltillverkaren stoppade möjligheten för kunderna att använda bitcoin för att köpa fordon. Musk oroar sig för hur mycket fossila bränslen som går åt för mining av kryptovalutan. En mer graciös landning utfördes den 5 maj av SpaceX:s prototyp av Starship-raketen, den största sedan Saturn V, som tog Apolloastronauterna till månen. Raketen steg 10 kilometer över Boca Chica i Texas, innan den flög tillbaka till sin uppskjutningsplats och landade på marken. Det var inte Starships första testflygning på hög höjd. Men det var den första som inte avslutades med ett eldmoln.

5 maj 2021 lyckades SpaceX framgångsrikt få rymdraketen Spaceship att landa på marken. 50 miljoner dollar. Så mycket tar SpaceX för en bättre begagnad rymdraket.Elon Musk skakar om självgod bransch

Det var återigen goda nyheter för SpaceX, ett raketföretag som grundades 2002 av Elon Musk, som är mer känd för att vara vd för elbilspionjären Tesla. Precis som Tesla har SpaceX tagit en impopulär teknologi, förbättrat den drastiskt och skakat om en självgod bransch. Även om Teslas mål – att ”accelerera världens övergång till hållbar teknik” är storslaget, så är SpaceX ännu mer grandiost. Elon Musk vill använda företagets billiga raketer för att göra mänskligheten till en ”multiplanetär rymdfarande civilisation” och etablera en koloni på Mars. Och precis som för Tesla har värderingen för SpaceX rusat i höjden. Enligt PitchBook, ett stati­stik­analysföretag, höjde SpaceX:s senaste finansieringsrunda, som blev klar i april, värdering av bolaget till 74 miljarder dollar, upp från 46 miljarder i augusti 2020. CB Insights, ett analytikerföretag, rankar SpaceX som den tredje mest värdefulla startupen i världen (se diagram).

SpaceX på väg att bli global telekomjätte?

Det kan tyckas märkligt att beskriva ett 19-årigt företag som en ”startup”. Men det mesta av SpaceX:s växande värdering beror inte på de affärer företaget redan gör, utan som för Tesla, investerarnas förhoppningar för framtiden. För att finansiera sina Marsambitioner planerar SpaceX att förvandla sig till en global telekomjätte. Man hoppas upprepa Musks trick att  förbättra existerande teknologier. Bolagets tjänst Starlink, tillgänglig för testare i USA, Storbritannien och Tyskland, bygger det största satellitnätverket någonsin, för att kunna förse hela jordklotet med snabb internetuppkoppling.

SpaceX:s framgångar i raketbranschen kan bli avfyrningsrampen. Dess raketer är ovanliga på det sättet att de inte bara fungerar för engångsbruk, utan kan användas igen. Efter uppskjutningen kan det första steget av dess Falcon 9 flyga sig själv tillbaka till jorden. Efter en lättare renovering som tar ett par veckor, kan den flyga igen. Detta, tillsammans med kostnadsbesparingar och en vilja att experimentera och ta risker, har gjort det möjligt för SpaceX att underminera sina konkurrenter drastiskt.

Precis som när det gäller Tesla, har de etablerade företagen försökt möta hotet. United Launch Alliance, ett samarbete mellan Boeing och Lockheed Martin, två flygjättar, har gjort jobbnedskärningar och trimmat kostnader. I november sade chefen Tory Bruno att kostnaderna för dess raket Atlas V hade gått ner från 225 miljoner dollar per uppskjutning till lite drygt 100 miljoner. Arianespace, ett europeiskt bolag, har också skurit i kostnaderna för sin Ariane 5, som tros kosta runt 213 miljoner dollar per flygtur. Företaget hoppas att Ariane 6, som ska göra sin första flygning nästa år, ska vara 40 procent billigare än sin föregångare. SpaceX tar 62 miljoner dollar för en ny raket eller 50 miljoner för en bättre begagnad.

Kontrakt med satellitföretag

Låga priser, kostnadskontroll och en vilja att ta risker och snabbt komma igång med serietillverkning (ett annat typiskt Musk-drag) har hjälpt SpaceX att få kontrakt med alla från de etablerade satellitföretagen Iridium och Intelsat till startups som Planet, och länder som USA, Tyskland och Sydkorea. Den 16 april tilldelade NASA SpaceX 2,9 miljarder dollar för att utveckla en månlandare som del av USA:s plan att återigen sätta astronauter på månen till 2024. (Även om kontraktet avbröts den 30 april i väntan på att en myndighet skulle hinna granska rivaliserande företags klagomål.) Den 15 september (strax före denna tidnings pressläggning, red anm) skulle  SpaceX skjuta upp fyra turister för en tre dagars lusttur i omloppsbanan. Banken Morgan Stanley beskriver SpaceX som en ”teknikdemonstration” för den ”framväxande rymdsektorn” – som riskkapitalbolaget Seraphim Capital uppskattar attraherade 8,7 miljarder dollar i riskkapital första kvartalet i år, en ökning på 95 procent jämfört med året innan. 

Starship har en lastkapacitet som är mer än sex gånger större än Falcon 9. Trots sin enorma storlek, är den fullt ut återanvändningsbar och är tänkt att bli avsevärt billigare än SpaceX:s nuvarande raketer. Musk hoppas att Starship ska komma ner i mindre än 2 miljoner dollar per uppskjutning.

Uppskjutningsmarknaden värd cirka 6 miljarder dollar

Men hur fiffig SpaceX än lyckas göra sin teknologi, är ändå uppskjutningsmarknaden, värd omkring 6 miljarder dollar 2019, relativt liten, säger Simon Potter BryceTech, ett företag av analytiker och ingenjörer. Många aktörer skyddas från konkurrens av länder som oroar sig för den nationella säkerheten. Det kommer att begränsa SpaceX:s möjligheter att ta marknadsandelar. Istället säger Adam Jonas, analytiker på Morgan Stanley, att SpaceX ser uppskjutningarna som en ”möjliggörande teknologi” för sina andra planer. Företagets nästa mål är telekombranschen. Starlink siktar på att erbjuda internet i hela världen, inklusive ställen där andra typer av kommunikationer är bristfälliga eller icke-existerande.

Detta är en mycket större marknad, åtminstone på pappret. Internationella teleunionen, ett FN-organ, uppskattar att 48 procent av världens befolkning saknade internetuppkoppling 2019. Gwynne Shotwell, Space X:s vd, sade 2019 att världsvid internetkapacitet kunde vara värd 1 000 miljarder dollar per år. Musk har sagt att SpaceX kan sikta på att ta 30 procent av den. Den biten av kakan skulle ha dragit in 30 miljarder dollar för två år sedan.

Tusentals små billiga satelliter i omlopp

Internet via satellit är ingen ny idé. Men det är ytterligare en teknologi som Musk tror sig kunna förbättra. Dagens internetsatelliter flyger på hög höjd för att maximera täckningen. På minussidan måste många kunder dela på en enda satellit, vilket begränsar kapaciteten. Och den tid det tar för radiosignalerna att färdas till de högt flygande satelliterna medför oundvikligen irriterande fördröjningar. Just nu är satellitinternet sistahandsalternativet när inget bättre är tillgängligt – som till sjöss.

Starlink hoppas kunna göra något åt det genom att använda sina billiga raketer för att placera tusentals små, billiga satelliter i låga omloppsbanor. Under första kvartalet 2021 sköt SpaceX upp fler objekt ut i omloppsbana, mätt i massa, än alla andra operatörer tillsammans, säger Potter. Starlinks omkring 1 500 existerande satelliter utgör redan omkring en fjärdedel av alla som befinner sig i omloppsbana. SpaceX har fastslagna planer för mer än 10 000 fler och har skickat in ansökningar för 42 000 – mer än fyra gånger så många satelliter som har skickats upp sedan rymdåldern började.

Värdering varierar mellan 5 miljarder och 200 miljarder dollar

Tusentals människor testar just nu prototyptjänsten. De flesta verkar nöjda, och rapporterar snabba och responsiva anslutningar. Men branschen för satellitinternet har ett dåligt facit. Iridium gick i konkurs 1999, ett år efter lanseringen (till slut fick företaget hjälp av amerikanska staten). Intelsat och Speedcast, två etablerade företag, ansökte om konkursskydd förra året, liksom OneWeb, en startup med liknande affärsmodell som Starlink. Intelsat genomgår omstrukturering och Speedcast har återtagit aktiviteten under nya ägare. Men branschens sårbarhet gör det knepigt att sätta ett framtida värde på SpaceX. Morgan Stanleys värdering spänner mellan 5 miljarder dollar och 200 miljarder.

Också med låga kostnader finns det åtminstone två stora utmaningar, säger Rasmus Flytkjaer vid London Economics, ett konsultföretag. En är att de flesta av Starlinks potentiella kunder är personer som vanliga internetföretag inte bryr sig särskilt mycket om. De tenderar att bo i fattiga landsbygdsområden. Starlinks pris på 99 dollar per månad är inte billigt ens för användare i rika länder. Den andra är kostnaden för de högteknologiska parabolantenner man sätter fast på tak eller väggar och som krävs för att systemet ska fungera. Eftersom Starlinks satelliter flyger i låg omloppsbana, susar de snabbt över himlen. Antennerna måste kunna följa satelliterna när de rör sig och slå över sömlöst från en till en annan när de försvinner under horisonten.

Shotwell sade i april att parabolantennerna, som SpaceX säljer för 499 dollar, egentligen kostar runt 1500 dollar att tillverka, (3 000 dollar för två år sedan). SpaceX hoppas så småningom få ner tillverkningskostnaden till ”några hundra dollar”. En orsak till Iridiums problem, säger Flytkjaer, var att klara kapitalkostnaden för att bygga upp ett nätverk som kunde attrahera kunder. Musks finansiella muskler, säger han, innebär att SpaceX inte löper lika stor risk att få slut på pengar som föregångaren.

Musk mer försiktig än han brukar vara vid namngivning

Sådana utmaningar kan förklara Musks okarakteristiska brist på övermod när han talar om Starlink. Tesla säljer bilar med funktioner som ”Ludicrous Mode” och ”Bioweapon Defence Mode”. Starlink däremot kallar sitt offentliga testprogram ”Better Than Nothing Beta Test”. Vid en rymdkonferens förra året sade Musk att Starlinks mål för ögonblicket var att inte gå i konkurs. Han har upprepade gånger försökt lugna telekombolag med att Starlink inte är ett hot och påpekat att tjänsten inte passar stora kundgrupper i tättbefolkade städer.

Starlinks testprogram finns hittills bara i en handfull rika länder. Ändå sade företaget den 5 maj att man hade en halv miljon förordrar och hade lämnat in tillståndsansökningar för nära 5 miljoner användare enbart i USA. I december vann SpaceX rätten att erbjuda bredband i landsbygdsområden. Man sägs föra liknande samtal i Storbritannien. Inte alla regeringar kommer att vara lika tillmötesgående, eftersom Starlinks internettjänst kan vara knepig att censurera.

I fattigare länder, säger Flytkjaer, kan Starlinks satelliter koppla ihop master på landsbygden till internet och sprida kostnaderna på många användare. SpaceX kör tester med USA:s försvarsmakt som gillar idén med full uppkoppling på vilket slagfält som helst. 2019 demonstrerade företaget sin förmåga att förse ett stridsflygplan med höghastighetsinternet under pågående flygning.

Musk, Bezos och andra miljardärer är rymdintresserade

Musk är inte den enda miljardären som tror att satellitinternet är en idé vars tid har kommit, trots dess föga lovande historia. Efter konkursen räddades OneWeb av brittiska regeringen och Bharti Enterprises, ett indiskt konglomerat vars grundare Sunil Mittal är en av Indiens rikaste män. Jeff Bezos, Amazons grundare, är lika rik som Musk, lika intresserad av rymdresor och har finansierat raketbolaget Blue Origin. Amazon planerar själva ett lågflygande satellitinternet liknande Starlink, som kallas Kuiper. Bilindustrin dansar allt mer efter Musks pipa. Rymdindustrin går samma väg.