Ett stålbad väntar universiteten

En gyllene era går mot sitt slut.
diagram
Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

Från The World In publicerad i The Economist, översatt av InPress.
©2020 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.

Det gångna året har varit tufft för de nya studenterna. Många fick inte tillträde till campusområdena. Andra kom inte in i det land de hoppades studera i. De som gjorde det möttes av reccemottagningar på Zoom och strikta regler för umgänge.

Detta innebär att 2021 blir ett svårt år att driva universitet. De senaste tjugo, trettio åren har varit positiva för den högre utbildningen. Universiteten har blomstrat, blivit ekonomiskt välmående och efterfrågan har ökat. Politikerna såg dem som ekonomiska tillväxtmaskiner. Covid-19 är ett hot mot allt detta. Inte minst mot de internationella studenterna som har blivit allt fler de senaste åren.

När pandemin slog till fanns mer än 5 miljoner utbytesstudenter i världen – de flesta kom från utvecklingsländer för att studera vid den rika världens bästa universitet och betalade bra för det.

Nu måste universiteten lista ut hur de ska gå runt med betydligt färre studenter. Problemet blir mest akut i länder med strikta reserestriktioner. Under juli 2019 anlände 144 000 utbytesstudentertill Australien, i juli 2020 bara 40.

Universiteten tvingas konkurrera om stödpengar
Stödet från politikerna lär bli begränsat, delvis på grund av prioriteringar. Universiteten tvingas konkurrera med näringslivet och den offentliga sektorn om stödpengar. Men det reflekterar också det faktum att de har förlorat något av sin lyster under de senaste åren.

Den högre utbildningens expansion har sammanfallit med dålig produktivitetstillväxt i stora delar av den rika världen, vilket har undergrävt tron på universitetens förmåga att öka tillväxten. I politiska konflikter ses ofta en polarisering mellan akademiker och icke-akademiker.

Högerregeringar i USA, Australien och Storbritannien gav universiteten mycket mindre stöd än de ansåg sig behöva för att ta sig igenom den första vågen av pandemin. I USA försämras universitetens finansiella situation när delstaterna ser sina skatteintäkter falla och tvingas dra ned på utgifterna.

Universiteten kommer att tvingas skära ned. Grandiosa byggprojekt får vänta, korttidsanställd personal kommer att förlora jobben. I USA pekar officiella siffror på att högskolorna har krympt sin arbetsstyrka med 7 procent sedan pandemin började. Jobbnedskärningarna verkar vara ännu större i Australien.

Vissa universitet lär försvinna helt och hållet. Ibland kommer man att hantera problemet genom smidiga sammanslagningar med starkare grannar, men det lär också bli konkurser, särskilt i USA. Edmit, en organisation för planering av högskolestudier, uppskattar att en tredjedel av de amerikanska högskolorna kan få slut på pengar inom sex år.

De universitet som vill undgå detta öde måste hitta nya sätt att tjäna pengar. Många försöker lista ut hur man undervisar på distans, andra planerar korta, praktiskt inriktade kurser för tillfälligt arbetslösa.

I slutet av 2021 kommer saker och ting att förbättras. Universitetsstudier ger unga en möjlighet att vänta ut lågkonjunkturer och brukar därför få fler sökande i dåliga tider. Det kan till och med finnas ett uppdämt behov bland utbytesstudenter. Men det blir en lång väntan för många universitet och alla kommer inte att klara sig genom krisen.