Frihet & kapital

”I Göteborg skrivs ingen dikt, där skrivs fakturor.” Man kan tycka vad man vill om den analysen, men på få ställen i Sverige har det satsats så mycket kapital från det privata för det allmännas bästa som just i Göteborg.
Urban Strandberg blickar ut över Göteborg från hustaket
– Vi kan hata populism, men måste ändå förstå de människor som lever i utanförskap och protesterar. Jag tycker mig se att unga inte delar upp strategier och åtgärder i en vänster-höger-skala utan gör mer en strukturell politisk analys, säger Urban Strandberg på International Youth Think Tank.
Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

Artikeln publicerades ursprungligen i Magasin Göteborg, producerad av InPress.

Text Ulrica Segersten  Foto Samuel Unéus


Du får annorlunda saker att hända när du för ihop människor som tror att de är oövervinnerliga samtidigt som de är otåligt nyfikna. Som unga människor och vd:ar, säger Urban Strandberg, docent i statsvetenskap.

Det är en av anledningarna att han tillsammans med bästa vännen Cecilia Malmström, tidigare EU-kommissionär, grundade tankesmedjan International Youth Think Tank för drygt två år sedan. De ville föra ihop drivna, entusiastiska 18–24-åringar från hela Europa för att diskutera och komma med förslag på hur det öppna, demo-kratiska samhället ska stärkas.

 Tillsammans försöker ungdomarna beskriva hur världen ser ut och hur de vill förändra den. När unga presenterar en idé om samhällsförändringar för makthavare, finns en risk att de får till svar: det där har vi redan testat och gjort. Men vi måste lyssna, för sanningen är att vi måste uppfinna hjulet lite grann på nytt, om och om igen, med nya perspektiv.

Att tankesmedjan startade i Göteborg är förmodligen ingen slump. Det var inte svårt att övertyga Volvo Cars och Global Business Gate tillsammans med Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg att se värdet med att engagera europeiska ungdomar i hållbarhet. De blev partners, en Wallenbergsstiftelse hakade på och tankesmedjan finns nu på Lindholmen Science Park.

– Göteborg är som bäst när man lyckas binda ihop folk som tjänar pengar med de som jobbar för ett gemensamt väl. Då är Göteborgsandan som bäst.

Guldåldern i Göteborgs historia är, enligt Urban Strandberg, mellan 1840–1920. Göteborgs bourgeoisie var väldigt rik och gav pengar till stora 

samhällsprojekt. Stora teatern, Göteborgs högskola, det som är Göteborgs Universitet och det första kommunala biblio-teket i Sverige skapades tack vare privata pengar. Så även Slöjdföreningen, som kan låta anspråkslöst, men det var grunden till Högskolan för design och hantverk. Carl Palmstedt, som även hade ett finger med i skapandet av Chalmers, förstod att industrialismen skulle kräva utbildning i design och konsthantverk.

– Samtidigt slår den formella demokratin igenom. Det är historiska referenspunkter i Göteborg som förpliktigar. Om en del av vinsterna vi skapar är med och bygger samhällets institutioner, då kan vi förändra världen. Frihet och kapital är två ord som är viktiga i kombination i Göteborg.

Urban Strandberg har noterat att ungdomarna har en helt annan inställning till företag än hans egen generation.

– När våra ungdomar läst intentionsbrev från Volvo Cars kavlade de upp ärmarna med en gång. När jag var ung hade vi förmodligen bett företagsfolk dra åt skogen.

International Youth Think Tank har hittills haft två intensiva konferenser. Som arrangör har Urban Strandberg inte mött en dystopisk generation z med dyster syn på en problemfylld framtid, som man skulle kunna tro. Någon Thunbergeffekt med totalfokus på klimatet har inte präglat samtalen.

– Eftersom vi betonar vikten av ett demokratiskt öppet samhälle, har resonemanget mer lutat åt lösningar. Världen har problem, ja, med klimatförändringar, pandemi, människor på flykt, ojämlikheter. Och vår generation måste bidra, men det måste ske i ett demokratiskt system och utifrån säkra kunskaper och fakta. Det är grundinställningen.

– Det som verkar oroa mest är fejknyheter.

Urban Strandberg har själv aldrig behövt fundera på om idén med tankesmedja är rätt eller inte, fastän de unga varken erbjuds underhållning eller möjligheter till självförverkligande, utan snarare höga förväntningar på hårt arbete och leverans.

– Vi har gång på gång fått bekräftelse på att det är just det unga vill – att vara behövda. En tjej skickade mejl efter konferensen. Hon skrev: ”I dag är första dagen av mitt nya liv. Nu vet jag att jag har något att komma med. Ni har förändrat mitt liv.”

Och vad säger statsvetaren, är demokratin skör?

– Mindre skör än vi tror. Ungdomarnas känselspröt om vad som händer är bättre än våra. Så vi gör klokt i att lyssna mer till deras optimism och framåtanda än vår pessimism.

Med tanke på hur politiska partier ofta beskriver framtiden, tänker Urban Strandberg:

– Till skillnad från många politiker har de här ungdomarna visioner. 

Demokratins utmaningar

Frågor som ungdomarna i tankesmedjan identifierat som centrala för stärkt demokrati och öppenhet:

• Ett FN 2.0.
De stora ekonomiska skillnaderna mellan länder och människor, hur resurserna är fördelade.
• Utbildning hela livet, inte minst för dem som har försörjningssvårigheter och riskerar radikalisering i utanförskap.
• Lära sig kritiskt tänkande.
• Fri journalistik.