Generation Greta och hoppet

”Lyssna på vetenskapen, inte på mig”
Greta Thunberg i folksamling
Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

Artikeln publicerades ursprungligen i Världen Om #2 2020, producerad av InPress.

Text: Sven-Eric Lindberg • Foto: John Thys/AFP/TT



Klimataktivisten
Greta Thunberg har med sin skolstrejk för klimatet lyckats föra upp klimatfrågan på agendan mer än någon annan. Med sitt engagemang har hon nått ett globalt kändisskap som knappast någon annan tonåring ens varit i närheten av.

Greta Thunberg själv har dock värjt sig mot att uppmärksamheten riktas mot henne som person i stället för frågorna hon brinner för. Hennes svar till journalisterna är därför envist detsamma: ”Lyssna på vetenskapen, inte på mig.”

notistextPå ett mer existentiellt plan kan man fråga sig om det går att vara klimatoptimist baserat på bästa tillgängliga vetenskap eller om det är kört?

– Man inte bara kan, man måste, menar Johan Kuylenstierna, adjungerad professor vid Stockholms universitet och en ledande klimatexpert.

– För första gången i min karriär kan jag med växande fakta i ryggen känna tillförsikt inför framtiden när det gäller miljö- och klimatfrågorna. Den tekniska utvecklingen går så snabbt att vi inom en snar framtid kommer att ha ett överskott på billig förnybar energi – och därmed helt nya möjligheter att ställa om till ett fossilfritt samhälle.

Det många ser framför sig när man talar om klimatförändringar är smältande isflak. Johan Kuylenstierna har forskat just om långsiktiga klimatförändringar i polarområdena.

– I dag vet vi ju att klimatförändringarna inte bara handlar om naturlig variabilitet utan att klimatet också i allt högre grad är påverkat av mänsklig aktivitet. Det är en realitet.

Men människan är inte bara en viktig orsak till klimatförändringarna utan i högsta grad också en del av lösningen, anser han.

– De senaste tio åren har vi sett en fantastisk utveckling där allt fler företag och andra aktörer kommer med på båten.

Att tillgången på billig förnybar el ökat dramatiskt är också en anledning att känna optimism.

– Bara mellan FN:s klimatkonferens i Köpenhamn 2009 och klimatkonferensen i Paris 2015 minskade priserna på solgenererad el med mellan 80 och 90 procent – vilket i sig är en revolution och början på en helt ny era i energiförsörjningen. Tillgången på billig energi driver utveckling mer än något annat. Det påverkar hela den globala ekonomin.

Den stora utmaningen nu är, framhåller Johan Kuylenstierna, att få till en infrastruktur för en rättvis fördelning av världens energiresurser.

– Det kräver enorma investeringar i närtid men innebär samtidigt att vi inte längre behöver leva i det järngrepp som beroendet av fossil energi innebär, med ett fåtal extremt mäktiga leverantörer, stater och bolag, som kan ange spelreglerna. Vi har redan teknik som gör det möjligt att svara mot hela världens behov av förnybar energi och det öppnar för en helt ny geopolitisk ordning.

– Det är en utveckling som jag inte ens i min vildaste fantasi kunde föreställa mig när FN:s klimatkonferens i Köpenhamn 2009 havererade och vi hade all anledning att se mycket mörkt på framtiden. Då hade vi den vetenskapliga basen för att människan verkligen påverkade klimatet och visste att tidsspannet för att kunna påverka utvecklingen var snävt, men vi saknade de lösningar och resurser som kunde ta oss ur situationen.

NotistextDessutom var det uppenbart att den rådande geopolitiska kartan inte var anpassad till verkligheten. Den värld som skapat FN efter andra världskriget hade förändrats i grunden och tillväxtländer som Kina, Brasilien och Indien utvecklades till stora utsläppsländer.

– Därför var det så viktigt att komma bort från systemet med ”rika och fattiga länder” och istället utveckla ett nytt system.

Pariskonferensen 2015 lyckades med att få till ett globalt avtal som är bättre anpassat till hur världen ser ut i dag.

– Det är ett avtal som alla länder kan göra något med utifrån sina egna unika förutsättningar. Det skapar utrymme för att även aktörer inom industri och näringsliv på allvar kan börja omställningen. Ska vi lyckas med den här gigantiska omställningen så räcker det inte med politiska beslut, det måste också vara affärsdrivet.

Den affärsmässiga potentialen för förnybar energi gör att utvecklingen kan gå betydligt snabbare än vi tidigare vågat tro, enligt Johan Kuylenstierna.

– Vi ser redan en otrolig teknikutveckling, inte bara när det gäller förnybar energiproduktion utan också inom energilagring med nya batteritekniker och system med exempelvis ”microgrids” för att distribuera den förnybara energin.

Ett rekordlågt oljepris (hösten 2020 runt 40 dollar per fat) gör det rätt olönsamt att utveckla nya olje­fält, samtidigt som priset på solel är lägre än för något annat energislag i historien enligt Internationella Energiorganet. Kort sagt: det finns i dag starka  kommersiella drivkrafter för förnybar energi.

Han säger att Sverige har en strategiskt viktig roll som ett av de mineralrikaste länderna i Europa. I Sverige finns till exempel mineraler som kan användas i batterier. 

– Här finns dock en rad hållbarhetsutmaningar. Även nya energisystem kan ha en betydande miljö­påverkan om de inte designas på rätt sätt.

Fördelarna i jämförelse med  kol och olja är dock uppenbara:

– Mineral kan återvinnas– det kan inte olja, kol och gas. Det innebär att vi har en unik möjlighet att tänka cirkulärt när vi bygger de nya energisystemen. Lyckas vi med det slipper vi också risken med att fastna i strukturer som styrs av ett fåtal aktörer.

Greta Thunberg talar i FN:s generalförsamling
Greta Thunberg talade till FN:s generalförsamling vid öppnandet av UN Climate Action Summit 2019.
Hennes ord etsade sig in i minnet: ”How dare you? You have stolen my dreams and my childhood.”

En viktig aspekt av klimatförändringarna handlar om hur de påverkar den globala hälsan. Maria Nilsson är pionjär inom forskningsområdet klimat och hälsa och professor vid Umeå universitet.

– I dag har vi en god kunskap om vilka risker ett varmare klimat för med sig, både på kort och lång sikt, säger Maria Nilsson, som också ingår i den expertgrupp som tillsattes av EASAC, vetenskapsakademiernas gemensamma organ i Europa, för att ta fram oberoende vetenskaplig information om sambandet mellan klimat och hälsa.

– Vi kan redan se effekter av klimatförändringarna på hälsoområdet och de kommer att bli betydligt mer långtgående om vi inte redan nu vidtar åtgärder.

Maria Nilsson jämför kunskapen om klimatförändringarnas hälsomässiga risker med hur världen hanterade kunskapen om tobakens risker.

– Fler än 100 miljoner människor dog i tobaksrelaterade sjukdomar från det att vetenskapliga belägg fanns för att rökning är skadligt till dess att WHO började agera kraftfullt i tobaksfrågan. Det är en läxa som vi måste lära oss av.

Egentligen är det ganska självklart att en värld som snurrar på fossil energi får långtgående effekter på den globala hälsan, menar Maria Nilsson.

– Vi vet ju att bara luftföreningarna från fossila bränslen kostar enormt många liv varje år. Sanningen är skrämmande: 93 procent av världens barn under 15 år lever i så förorenad luft att det riskerar att påverka deras utveckling och hälsa. Dessutom tillkommer de hälsomässiga effekterna av ett varmare klimat med stigande havsnivåer, fler perioder av extremväder och en tilltagande brist på rent vatten.

– Så den enkla men ytterst viktiga frågan är: vad väntar vi på? Ju längre vi väntar, desto allvarligare blir konsekvenserna för den globala hälsan.

– Om vi tror att vi som människor inte påverkas när ekosystemen runt oss förändras så är det ganska märkligt. Det är ju en självklarhet. I dag börjar den insikten sjunka in, men det går alldeles för sakta och det görs för lite.

Klimatförändringarna medför stora risker ur globalt hälsoperspektiv: akuta skador och dödsfall vid översvämningar, bränder, långvarig torka och annat extremväder. Men effekterna på hälsan går betydligt längre än så.

– Det handlar också om allt från sjukdomar ­orsakade av luftföreningar, förorenat vatten och krackelerande livsmedelsförsörjning till en ökad förekomst av smittsamma sjuk­domar och värmerelaterad hjärt- och kärlohälsa vid långvariga värmeböljor.

Hon drar paralleller till den pågående pandemin.

– Den är en smärtsam påminnelse om hur det kan gå när vi inte tar varningssignaler på allvar eller har en grundläggande beredskap för situationer som vi vet kommer förr eller senare. Samtidigt visar ju hanteringen av pandemin att vi också kan vara extremt snabba på att ställa om och anpassa oss.

Att ha beredskap för att parera klimateffekterna är komplext och kostsamt. Framförallt för att vi inte i förväg vet exakt hur effekterna kommer att yttra sig.

notistext

– Det vi vet är att klimatförändringens effekter kommer att slå hårdastmot redan utsatta grupper och regioner, i synnerhet i fattiga och låglänta länder. Därmed riskerar klimateffekterna att förstärka de ojämlikheter som redan existerar. Det finns ett extra stort behov av insatser som bättre stadsplanering med fler grönytor, minskad trångboddhet och kraftfulla åtgärder för att förbättra levnadsvillkoren för människor som lever i tätbefolkade slumområden i världens storstäder. Här behövs stora insatser såväl i boendemiljön som för att säkra tillgång på rent vatten, sanitet och ren luft.

Samtidigt kommer vi se att sjuk­­domar och fenomen som framförallt uppträder i varmare länder flyttar allt längre norrut på jordklotet i takt med att temperaturen stiger. Som denguefeber, en allvarlig virussjukdom som sprids av aedesmyggan som trivs i tätbefolkade områden i varmt och vått klimat.

– Denguefebern kan komma att etableras i södra Europa inom 50 år och vi har redan haft flera utbrott där. Det är en oroande varningssignal eftersom denguefeber är en av de allvarligaste myggburna virussjukdomar vi känner till i dag. Det saknas därtill vaccin och botemedel mot viruset.

Det finns många oroande globala hälsoaspekter på klimatfrågan – men det finns samtidigt utrymme för en viss optimism, anser Maria Nilsson:

– Vi ser att medvetenheten om sambandet mellan klimatet och hälsan ökar sakta men säkert. Det är bra, eftersom vi inte får göra som med rökningen – låta åren gå och låta miljontals människor insjukna och dö mot bättre vetande. Vi har allt att vinna på att redan nu agera kraftfullt för att minska utsläppen, se till att både vatten och luft blir renare och införa mer grön teknik. Det leder i förlängningen också till en bättre global hälsa. 



Redaktörens kommentar:
Greta Thunberg och Fridays for future kräver att vi lyssnar på vetenskapen och har formulerat tre krav som vi låtit ledande forskare kommentera:

Kraven från Fridays for Future:

3. Håll den globala temperatur­ökningen under 1,5 grader jäm­fört med förindustriella nivåer.

2. Följ Parisavtalet från 2015.

3. Säkerställ klimat­rättvisa.