Genier i det fördolda

Filmstjärnor, grevinnor, kodknäckare. En del av de personer som vi har att tacka för de stora it-genombrotten har de flesta av oss aldrig hört talas om.
Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

Artikeln publicerades ursprungligen i Världen Om #3 2021, producerad av InPress.

Text: Sofia Hillborg Foto: Courtesy Everett Collection/TT


Redan på 1840-talet skrev den brittiska mate­matikern Ada Lovelace (1815–1852) det som förmodligen var världens första datorprogram – långt innan någon dator existerade. Ada Lovelace var dotter till den excentriske poeten Lord Byron. Han dog när Ada bara var åtta år efter ett minst sagt utsvävande och äventyrligt liv. För att motverka att flickan skulle utveckla samma galenskap som Lord Byron ansågs lida av, såg Lady Byron till att Ada drillades i matematik och logik.

På 1840-talet började hon samarbeta med matematikern Charles Babbage som hade utvecklat ett koncept för en maskin som skulle framställa logaritmtabeller, differensmaskinen, och nu försökte utveckla en mer avancerad variant, analysmaskinen, för att beräkna Bernoullitalen. Den byggde på en liknande idé som de avancerade jacquardvävmaskinerna som vävde invecklade mönster tack vare hålkort. Han fick den aldrig att fungera och lyckades inte få omvärlden att förstå dess storhet. Det gjorde däremot Ada Lovelace. 1842–1843 översatte hon en italiensk ingenjörs artikel om analysmaskinen och utökade artikeln med nya, omfattande anteckningar, bland annat världens första datorprogram.

porträtt i spaltAda Lovelace såg framför sig att en analytisk maskin skulle kunna användas till mer än matematiska beräkningar: ”maskinen skulle kunna komponera utstuderade och vetenskapliga musikstycken av vilken grad av komplexitet och omfattning som helst”. 1844 skrev hon också i ett brev om sin önskan att skapa en matematisk modell för hur hjärnan skapar tankar och nerverna känslor, ”en kalkyl av nervsystemet”. Hon var alltså en tidig AI-visionär. När USA:s försvar 1979 utvecklade ett eget programmeringsspråk döptes det till ADA.

För biopubliken var Hedy Lamarr (1914–2000) en glamorös Hollywoodstjärna och världens kanske vackraste kvinna, stilförebilden för Walt Disney’s Snövit. Men i pauserna under inspelningarna ägnade hon sig i hemlighet åt att utveckla nya innovationer. Hon hade judiska föräldrar och var född i Österrike, men under andra världskriget ville hon göra något för sitt nya hemland USA. Tillsammans med George Antheil, en avantgardistisk kompositör, känd för verket Ballet Mécanique (tänkt att spelas på två flyglar, sexton självspelande pianon, sju elektriska dörrklockor, fyra bastrummor, tre xylofoner, en siren, en tamtam och tre flygplansmotorer) utvecklade hon en teknik för att försvåra spårning av de allierades radiostyrda torpeder genom automatiskt frekvensbyte mellan olika kanaler. Marinen var inte intresserad, men bandspridningstekniken ligger till grund för mycket av dagens trådlösa teknik, till exempel wifi, GPS och bluetooth. 2014 valdes hon postumt in i amerikanska National Inventors’ Hall of Fame.

Den brittiske forskaren Alan Turing (1912–1954) var en mångfacetterad begåvning – matematiker, datavetare, filosof, kryptoanalytiker, teoretisk biolog och maratonlöpare. Som forskare i Cambridge utvecklade han Turingmaskinen, en slags tidig datormodell. Turing anses vara den teoretiska data vetenskapens och artificiella intelligensens fader. 1936 introducerade han två nyckelbegrepp för it-utvecklingen: algoritmer och ”computing machines”.

Under andra världskriget arbetade Turing i den hemliga verksamheten vid Bletchley Park där han utvecklade den elektromekaniska maskinen ”Bombe” för att knäcka de tyska kodsystemen. Enligt vissa uppskattningar förkortade hans ansträngningar kriget med fyra år. Efter kriget utvecklade Turing the Automatic Computing Engine, en av de första datorer som kunde lagra program. 1950 definierade han det så kallade Turingtestet. Genom ett spel, The Imitation Game, kan man avgöra om maskinen kan agera på ett sätt som inte kan skiljas från en tänkande människa – ett viktigt koncept för AI-utvecklingen. Samma koncept, fast bakvänt, ligger till grund för CAPTCHA-testet som används för att bevisa att en användare inte är en dator. 1952 dömdes Turing för homosexuella handlingar (ett brott i Storbritannien vid den här tiden). 1954 dog han av cyanidförgiftning.

Amerikanen Steve Wozniak (född 1950) är en av grundarna till Apple och utvecklade på egen hand Apple I- och Apple II-datorerna – från hårdvaran och kretskortsdesignen till operativsystemet. Artificiell intelligens är en sak, men verklig nytta av robotar kommer vi troligen först att få när vi lyckas skapa maskiner med människolik intelligens, så kallad artificial general intelligence, AGI. Den enklaste definitionen på AGI anses vara the Wozniak Coffee Test. Det går ut på att en AI-robot utan specifika förhandskunskaper ska kunna gå in i ett genomsnittligt amerikanskt hem, på egen hand lokalisera köket, kaffebryggaren, muggar, kaffe och kaffefilter, brygga en kopp kaffe och hälla upp det i en mugg.

Margaret Hamilton (född 1936) är en amerikansk datorforskare och matematiker som utvecklade konceptet ”software engineering”. På 1960-talet rekryterades hon till det amerikanska rymdprogrammet och skrev koden till styrsystemet för Apollo 11:s månlandning. Hennes lilla dotter fick följa med när Hamilton jobbade över, och lekte gärna i fullskalemodellen av rymdkapseln med sina knappar och reglage. En dag lyckades dottern få simulatorn att krascha trots att det teoretiskt sett borde ha varit omöjligt. Senare kunde Margaret Hamilton lägga till en extra säkerhetsåtgärd i systemet.

Vint Cerf (född 1943) anses vara Internets fader. Före­gångaren till Internet, ARPANET, skapades på 1960-talet av forskare på amerikanska försvars­departementet för att styra datorer på distans. På 1970-talet utvecklade IBM-ingenjören och Stanford-forskaren Vint Cerf TCP/IP-protokollen som gjorde det möjligt att skicka informationspaket mellan anslutna datorer.

När den brittiske fysikern Sir Tim Berners-Lee (född 1955) började arbeta på den enorma forskningsanläggningen CERN i Schweiz, upptäckte han hur krångligt det var för de 10 000 forskarna att dela information med varandra. Informationen var splittrad på olika datorer med myriader av olika program som man var tvungen att lära sig. ”Ofta var det enklaste att gå och fråga folk när de tog sig en kopp kaffe.” 1980 skapade Tim Berners-Lee därför en intern informationsdatabas med dubbelriktade hyperlänkar, ENQUIRE, med inspiration från ett viktorianskt uppslagsverk, Enquire Within About Everything. 1989 lade han fram ett förslag om att koppla ihop datorer, det som sedan blev World Wide Web. Idén bedömdes av ledningen som ”vague, but exciting” och 1990 hade Tim Berners-Lee skapat de fundamentala byggstenar som får webben att fungera – HTML, webbens språk, URI (URL), som kan sägas vara webbens telefonkatalog, HTTP, som gör det möjligt att hämta resurser från olika delar av webben och världens första webbläsare. Han valde att göra tekniken gratis, tillgänglig för alla. Resten är historia.

Den finländske datavetaren Linus Torvalds (född 1969) började skriva kärnan till ett nytt operativsystem, Linux, som ett hobbyprojekt 1991 för att lära sig mer om hur operativsystem fungerar. Linux är ett öppet operativsystem som tiotusentals programmerare har bidragit till att utveckla. Att Linux är gratis för alla har bidragit till dess popularitet. Men den största fördelen är att open source-strukturen innebär total insyn och därigenom hög säkerhet.

Det amerikanska rymdprogrammet har haft stor betydelse för utvecklingen av it och digitala kommunikationer. Innan datorerna slog igenom var det kvinnor som utförde kalkylerna för hand. Under andra världskriget skapade NACA, föregångaren till NASA, en avdelning med färgade ”computers”, segregerade från de övriga på grund av raslagar. 1953 anställdes matematikern Katherine Johnson (1918 –2020). När astronauten John Glenn 1962 skulle bli den första amerikanen i rymden, krävde han att Katherine Johnson skulle verifiera alla beräkningar innan han går sig iväg. Katherine Johnson var sedan drivande för att införa datorer på NASA.