Global dieselkris att vänta

Höga olje- och gaspriser fortsätter slå mot företag och konsumenter.
Fartyg med gas ligger i hamn.
Energikriget fortsätter. LNG (Liquefied natural gas) tanken Rudolf Samoylovich, som seglar under Bahamas flagga, har dockat vid Montoir-de-Bretagne LNG Terminal nära Saint-Nazaire, västra Frankrike.

I teorin kan energimarknaden 2023 bli något bättre. Ändå finns en påtaglig fara att den blir stormig på nytt. Men här följer tre riskfaktorer som sticker ut. 

Från The World Ahead 2023 publicerad i The Economist, översatt av InPress. ©2022 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.

I spåren av Rysslands krig mot Ukraina syns ännu ingen ljusning på energimarknaden. Västs sanktioner och stoppade leveranser från Ryssland pressar det globala systemet för handel med olja och gas. Situationen förvärrar de påfrestningar som följde av en brant återhämtning efter pandemin och flera år av låga investeringar i nyproduktion. I teorin kan 2023 bli något bättre. Ryssland hittar alternativa köpare för den olja och gas som västvärlden inte längre vill ha. Europa tycks ha lagrat tillräckligt med gas för att klara vintern. Till nästa vinter bör det också finnas fler terminaler för att ta emot flytande naturgas (LNG), vilket minskar beroendet av ryska pipelines. Ändå finns en påtaglig fara att energimarknaderna blir stormiga på nytt. Tre riskfaktorer sticker ut.

Kampen om oljepriset

För det första: Den ekonomiska nedgången dämpar efterfrågan på olja, men störningar i utbudet kan mycket väl få oljemarknaden ur balans. När Europa väl genomför sin bojkott av Rysslands sjö­burna råolja i december, kommer Kina och Indien att köpa ännu mer än under 2022, vilket håller Ryssland kvar på marknaden. Men när Europas styr om dess omfattande import till Asien, kommer nya flaskhalsar definitivt att uppstå. USA kan bli mer återhållsamma i nyttjandet av landets strategiska oljereserv. Eftersom den har dränerats ordentligt, efter att ha nyttjats allt sedan den ryska invasionen. Vissa exportörer, som Libyen, verkar inte kunna hålla igång fullskalig produktion länge till; OPEC-länderna misslyckas redan med att nå produktionsmålen. Kartellen kan också genomföra ännu fler stora begränsningar i ett försök att hålla priserna uppe. 

Risken är stor att energimarknaderna åter blir stormiga under 2023.

Bristen på raffinerade oljeprodukter

Nästa problem är den ökande bristen på raffinerade oljeprodukter, såsom bensin och diesel. I februari 2023 kommer Europa att förbjuda import av sådana bränslen från Ryssland. Och det mesta kommer den här gången inte att ha någon annanstans att ta vägen. Kina och Indien, som har raffinaderikapacitet, är inte intresserade, och andra eventuella köpare är alltför avlägsna. Europa å sin sida kämpar för att producera tillräckligt av dessa produkter. Eftersom den dyra naturgasen innebär att man inte kan producera så mycket väte, vilket behövs i framställningen av diesel. I princip skulle Kina kunna exportera fler oljeprodukter, och på så vis avyttra den ryska olja som landet snart kommer att raffinera stora mängder av. Men Kinas egna förråd kan sina om vintern är kall, och få landet att begränsa exporten. En global dieselkris kan därför bryta ut så snart som mars 2023.  

Gasen och inflationen

Gasen kan dock bli det som får störst påverkan. När Ryssland kämpar för att nå framgång i Ukraina, kommer de alltmer intensivt att försöka elda på inflationen i Europa och hålla kontinenten i mörker. Ingen förväntar sig någon gas genom Nord Stream, landets huvudpipeline till Europa, som är illa skadad efter sabotage i september. Men Ryssland kan strypa andra gasflöden till Europa, exempelvis det genom Ukraina, och sluta leverera LNG. Samtidigt kan EU vidta ytterligare åtgärder för att pressa priserna på ryska produkter och i övrigt försvåra handel med Ryssland.

De närmaste månaderna blir prövande för västvärldens beslutsamhet. Sannolikt väntar ingen vapenvila i energikriget med Ryssland när vintern väl är över.

Läs också