Pyjamas eller kostym?

Medarbetarna gillar hemarbete mer än cheferna.
Illustration av kampen mellan distansarbete och kontorsarbete
Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email
distansarbete Från The World Ahead 2022 publicerad i The Economist, översatt av InPress. ©2021 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.

Från The World Ahead 2022 publicerad i The Economist, översatt av InPress. ©2021 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.

Nedstängningarna under 2020 skakade om arbets­­livet på kontoren. Över en natt tvingades företag i hela världen in i ett jättelikt experiment: nämligen distansarbete. Få företag skulle ha inlett en sådan omställning på eget initiativ. När trycket var som störst våren 2020, tillbringades cirka 60 procent av all arbetad tid i USA i vardagsrum, kök och – för de lyckligt lottade – på hemmakontor. Mycket pekar även på att en del av de nya arbetssätten är här för att stanna. Vilket är positivt.

För arbetstagarna har distanstillvaron fungerat ganska bra. Det var inte lätt för alla att anpassa sig – i synnerhet inte de med små lägenheter eller de som samtidigt var tvungna att hemskola yngre barn. Men i genomsnitt rapporterar arbetstagarna att de är nöjda. De som besvarat undersökningar uppger att de till exempel vill arbeta hemifrån nästan 50 procent av tiden, jämfört med 5 procent före pandemin. Men deras faktiska agerande tyder på att de egentligen vill tillbringa ännu mer av sin tid i pyjamas. För varför finns annars bara en tredjedel av medarbetarna på kontoret, också på platser där covid-19-smittan är låg?

Många chefer tveksamma till distansarbete

Däremot verkar få chefer vara pigga på ett distansarbete av den omfattningen. Enligt en undersökning av de tre ekonomerna José Maria Barrero, Nick Bloom och Steven Davis förväntar sig t.ex. företagen att ungefär en fjärdedel av all arbetstid förläggs till hemmet efter covid – ungefär hälften av vad arbetstagarna vill. Denna mindre generösa inställning är delvis ett uttryck för uppfattningen att för mycket tid utanför kontoret är dåligt för produktiviteten och företagskulturen. 

Det finns förvisso en del belägg för att distansarbete på heltid kan göra människor mindre effektiva. Fler verkar dock vara överens om fördelarna med en ”hybridstrategi”. Forskningen tyder även på att en kombination av hem- och kontorsarbete faktiskt kan vara bäst för produktiviteten. Det möjliggör en mer effektiv fördelning mellan ”fokuserat arbete” (som kräver koncentration och kanske görs bäst hemifrån) och samarbete (tillsammans med kollegor på plats på kontoret). Att ibland gå ut med kollegorna efter jobbet eller resa iväg tillsammans gynnar i sin tur också företagskulturen.

Stor utmaningar väntar

För företagen finns det följaktligen mer än ökad effektivitet som talar för att erbjuda hybridarbete. En del ser t.ex. även att det är viktigt för att kunna behålla kompetens. Till och med de mest prestigefyllda investeringsbankerna, som hållit fast vid fördelarna med att vara på kontoret, drabbas sannolikt av avhopp om de inte blir mer flexibla.

Övergången till hybridarbete får stora effekter: bland annat måste cheferna ha en annan kompetens. I stället för att rekrytera och lyfta fram karismatiska ledare, kan företagen fokusera mer på chefer som är bra på att använda digitala verktyg för att förklara för ett team, vars medlemmar befinner sig på olika platser, vad som behöver göras och när. Ytterligare en effekt är att företagen och arbetet i sig blir mer digitalt.

Det finns redan tecken på att övergången till hybridarbete lönar sig. Under pandemin har människors syn på företagskulturen blivit mer positiv. Det senare visar data från Glassdoor, en webbplats där arbetstagare kan betygsätta arbetsgivare. Undersökningar från opinionsföretaget Gallup visar i sin tur att ”medarbetarengagemanget”, ett grovt mått på hur stort engagemang människor har för sina jobb, ligger på en rekordhög nivå. Det är delvis ett uttryck för solidaritet med kollegor och chefer. Men det visar också att arbetsförhållandena har förbättrats på riktigt.

Klyftan mellan hög- och låginkomsttagare fördjupas

Fler förändringar väntar under 2022. Många företag inser säkerligen att de måste göra mer för att locka människor tillbaka till kontoret. Det innebär investeringar i förmåner, som tillgång till träningslokaler och bra mat. Och politiker inser att arbetsrätten måste utvecklas så att den omfattar och skyddar dem som arbetar hemifrån.

Hemmakontorsexperimentet har dock en baksida. Det är uppenbarligen inte för alla. Också i rika länder måste en majoritet av arbetstagarna vara fysiskt närvarande för att kunna utföra sitt arbete. Långt före pandemin fanns en klyfta mellan välbetalda, intellektuellt stimulerade arbetstagare å ena sidan och dåligt betalda personer i tjänstesektorn å den andra. Sammanfattningsvis fördjupar hemarbete klyftan mellan de här två grupperna – med konsekvenser som ingen kan förutspå. 

Läs också

Genier i det fördolda

Filmstjärnor, grevinnor, kodknäckare. En del av de personer som vi har att tacka för de stora it-genombrotten har de flesta av oss aldrig hört talas...

Läs mer