Mormors tid är nu

Det är inte alltid enkelt att leva med mor- och farföräldrar. De kan ha gammaldags idéer eller ställa höga krav på att man ska visa hänsyn. I Indien, där par traditionellt bor med makens föräldrar, finns det en typ av tv-drama som fokuserar på de spända relationerna mellan fruar och svärmödrar. En studie av indiska kvinnor på landsbygden som genomfördes 2018 visade att de som levde med sin mummyji, svärmor, hade lite frihet. Bara 12 procent fick lov att besöka vänner eller släktingar på egen hand. 

En farmor som håller hårt på gammaldags normer att fruar ska vara underdåniga, kan försvåra svärdotterns möjligheter att arbeta utanför hemmet. Men en intresseväckande studie visar att i genomsnitt vägs den här effekten upp av den hjälp svärmodern bidrar med vad gäller sysslor i hemmet. Denna hjälp har blivit mer koncentrerad i takt med att Indiens födelsetal har fallit, från sex barn 1960 till strax över två barn i dag. Madhulika Khanna hos Amazon och Divya Pandey hos tankesmedjan 3ie har tittat på vad som händer med indiska kvinnor om mummyji dör. De konstaterade att sannolikheten var 10 procent lägre för att svärdöttrarna skulle söka betalt arbete. Det beror troligen på att de måste lägga mer tid på att hämta ved och ta hand om barnen. Också dominanta mor- och farmödrar kan oavsiktligt bidra till kvinnors frigörelse. 

I rika länder erbjuds generellt tjänster som hjälper kvinnor att både ha barn och arbeta. Men många föräldrar ber ändå mor- och farföräldrarna om extra hjälp. Att mor- och farföräldrarna får pension gör att de kan sluta arbeta. Enligt en undersökning umgås 50 procent av alla små barn, 35 procent av alla lågstadiebarn och 20 procent av alla tonåringar i USA med sina mor- eller farföräldrar under en normal vecka. 

Det kan göra stor skillnad. Janice Compton vid University of Manitoba och Robert Pollak vid Washington University använde sig av amerikanska folkräkningsdata och konstaterade att för gifta kvinnor med småbarn som lever inom en radie av 4 mil från en farmor eller mormor ökar deltagandet i arbetskraften med 4–10 procentenheter.

Men att låta mormor vara barnflicka kan också ha sina baksidor. En brittisk studie visade att mor- och farföräldrar är mer benägna att låta sina skyddslingar vistas i närheten av brandrisker jämfört med förskolor eller barnflickor. Studier från USA, Storbritannien, Kina och Japan pekar på att ett barn som tillbringar tid med far- och morföräldrar oftare är överviktiga. Det är dock oklart om det beror på att de äldre skämmer bort barnen eller på andra faktorer. 

Och även om mormödrar hjälper sina döttrar att återvända till arbetslivet, innebär det ofta att de själva slutar arbeta. 

”Det pågår en tydlig byteshandel”, säger Miguel Talamas. 

I Mexiko arbetar Hermelinda Coapango Vázquez med manikyrbehandlingar, men hon tar bara emot bokningar på tider när hon inte behöver ta hand om sin dotterson. ”Min dotterson är mitt allt”, säger hon. 

”Jag har ingen partner och jag är inte mycket för att umgås med vänner.” 

En studie från Brasilien visar att när barn i åldern 0–3 år slumpvis tilldelades formell barnomsorg tjänade familjen som helhet mer, främst eftersom mor- och farföräldrar och äldre syskon fick tid över för att arbeta. 

En annan fallgrop är att det är mindre sannolikt att familjer som förlitar sig helt på att en mormor ska sköta barnomsorgen är beredda att flytta för att hitta ett bättre jobb. En studie av Eva Garcia-Moran vid Würzburgs universitet och Zoe Kuehn vid Universidad Autónoma de Madrid visade att kvinnor i västra Tyskland som levde i närheten av sina föräldrar eller svärföräldrar tjänade cirka 5 procent mindre och pendlade längre än andra kvinnor. 

Barn som tas om hand helt eller delvis av sina mor- eller farföräldrar tenderar att ha fler problem än andra barn. I USA uppfostras ungefär 2 procent av alla barn främst av en mor- eller farförälder, och Laura Pittman vid Northern Illinois University kom fram till att det var vanligare med emotionella problem och beteendeproblem hos dessa barn i tonåren jämfört med andra jämnåriga. Det är kanske inte så överraskande. Om barnen inte lever med sina föräldrar beror det ofta på att något har gått oerhört snett: en pappa som sitter i fängelse, en mamma som dött eller som inte klarar att ta hand om barnen. I dessa situationer är det ändå oftast betydligt bättre att leva med en mor- eller farförälder jämfört med alternativen. 

Katie Clark, en 68-åring från Baton Rouge i Louisiana, har haft ensam vårdnad om ett barnbarn och har tillfälligt tagit hand om fem andra barnbarn på grund av dotterns opiatmissbruk. Direkt efter att dottern födde sitt första barn tog Katie Clark hand om det. Ungefär tolv år senare var dottern hemlös och återvände med ytterligare fem barn. Hon lämnade sina barn hos Katie, men kom senare tillbaka med polisen för att kräva tillbaka dem. Dottern har för närvarande vårdnaden om de fem barnen och Katie är orolig för att hon ska missköta dem igen. Det barn som Kate uppfostrat på egen hand går i dag på universitetet.

På den kinesiska landsbygden hjälper far- och morföräldrar till att lindra de skador som staten orsakat. Under det apartheid-liknande hukou-systemet, registrering av hushåll, behandlade kineser från landsbygden som flyttar till städerna som andra klassens medborgare. Deras barn stängs ute från lokala skolor och lämnas därför ofta kvar hos sina mor- och farföräldrar i föräldrarnas hemby. Men situationen i skolorna på landsbygden är ofta dålig. Mor- och farföräldrarna menar väl, men ofta är de knappt läs- och skrivkunniga. Scott Rozelle vid Stanford University har kommit fram till att mer än hälften av alla småbarn på den kinesiska landsbygden är försenade i sin kognitiva utveckling, delvis för att deras mor- och farföräldrar inte inser att det är viktigt att prata med dem. 

I Kinas städer ser det annorlunda ut. Ettbarnspolitiken, som blev en trebarnspolitik 2021, genomdrevs alltid striktare i städerna än på landsbygden. Därför består många familjer i städerna av fyra mor- och farföräldrar, två föräldrar och ett enda barn. Det råder alltså ingen brist på händer som kan hjälpa till. Barn i städer bor ofta med mor- eller farföräldrarna under veckan och träffar sina hårt arbetande föräldrar på helgerna. 

Förskolor är dyra och ses med misstro i Kina. Mormödrar och farmödrar går ofta i pension när de är i 50-årsåldern för att ta hand om sitt enda barnbarn. Det fungerar ganska bra. Deltagandet i arbetskraften för kinesiska kvinnor är 62 procent, något högre än i USA. ”Om man vill ge sitt barn en bra utbildning måste man arbeta hårt för att tjäna massor av pengar”, säger Zhou Bao, som är arkitekt och mamma i en ”4-2-1”-familj som har låtit både mor- och farföräldrarna ta hand om barnen. Men ”när man arbetar för att tjäna pengar kan man inte umgås lika mycket med sitt barn”. Och hon ger uttryck för en vanlig oro: att mor- och farföräldrarna tenderar att skämma bort sitt enda barnbarn. 

”De kan vara alldeles för omhändertagande”, säger hon, ”och det gör barnen mindre självständiga”.

Kommunistpartiet främjar traditionella värderingar, som att familjemedlemmar ska ta hand om varandra så att staten slipper göra det. I Peking startades 2005 en statlig skola där mor- och farföräldrar får lära sig att bli bättre på att ta hand om sina barnbarn. Men nästa generation vill kanske inte axla samma ansvar. Få av dagens medelklassföräldrar förväntar sig att de kommer att uppfostra sina barnbarn om några decennier, tror Dan Wang hos Hang Seng Bank. Dan Wang befarar att om de väljer bort att vara aktiva morföräldrar kan det bli svårare för deras döttrar att kombinera föräldraskap med arbete. 

Sammantaget verkar det vara bra för mor- och farföräldrar att ta hand om barnen. De som umgås med sina barnbarn uppvisar lägre nivåer av depression och ensamhet. Men det kan bli för mycket av det goda. Små barn kan vara krävande, frustrerande och allmänt jobbiga. En studie i Singapore, där huvudsakligen etniska kinesiska familjer deltog, pekade på att många tog hand om sina barnbarn mer av plikt än för att de uppskattade det. Många tycker det blir tuffare när de blir äldre. En del är inklämda i den så kallade sandwichgenerationen – och förväntas ta hand om både sina barnbarn och sina egna åldrande föräldrar. En del vill ha en mer avkopplande tid när de går i pension. Farmor Irma i Mexiko medger att hon skulle vilja resa mer när hennes barnbarn klarar sig på egen hand.