När hjärnan belönar skadligt beteende

Text: Johan Holmström • Foto: iStockphoto

Dagarna före nyår revolutionerades mitt liv: jag fick en ny telefon. Det var min första moderna smartphone, och utan att fundera så mycket på det gick jag med i de vanligaste sociala medierna: Facebook, Instagram, Twitter. Dessutom fick jag för första gången tillgång till internet och mail i telefonen. Det här var som att lämna stenåldern för – ja, för vad? Ett som är säkert är att jag nu, på bara ett par månader, utvecklat ett beroende till telefonen som jag inte trodde var möjligt. Och konsekvenserna är många och stora. Till exempel har jag slutat läsa böcker, och jag sträcker mig liksom automatiskt efter telefonen om jag har en dålig natt (och får en ännu sämre natt på grund av det), jag kollar min mail i tid och otid, jag känner ett slags telefonens gravitation när jag leker med min dotter. Och det riktigt egendomliga i dansen? Jo, att de flesta människorna i världen redan lever så här.

Fred Nyberg är professor i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet och ett av Sveriges mer framträdande namn inom beroendeforskning.

– Människan är en beroendevarelse, säger han. I alla tider har vi sökt lycka och välbefinnande, och hjärnans belöningssystem är orsaken till både himmel och helvete i våra liv, till det bästa och värsta. Vi känner oss lyckliga när vi stimulerar belöningssystemet med mat, kärlek, att vi rör oss, i upplevelser och framgångar. Men belöningssystemet vill alltid ha mer och det är lätt att falla in i ett beroende som påverkar hjärnan destruktivt. Konsten att vara lycklig och leva hälsosamt handlar om att hålla sig mitt på vägen.

Som forskare har Fred Nyberg intresserat sig för olika ”gateways” – inkörsportar – som leder till drogberoende. Det kan vara ärftliga faktorer i form av sårbara gener, men handlar lika ofta om uppväxtmiljö, stress, trauman, om hemförhållanden, skola och psykisk ohälsa.

– I sin självbiografi berättar Keith Richards om när han blev beroende av heroin. Han klarade sig eftersom det fanns pengar och ett socialt skyddsnät kring honom. För någon som inte har samma stöd är det mycket svårare att komma ur sitt beroende. Hälsa är på så sätt många gånger en klassfråga.

Hjärnan är formbar
De 20 senaste åren har hjärnforskningen utvecklats i en svindlande hastighet. En viktig upptäckt ägde rum på 1990-talet då det konstaterades att hjärnan var formbar och inte statisk som man tidigare trott. Upptäckten medförde bland annat en djupare förståelse för hur mycket droger – men också annat i livet – påverkar våra hjärnor.

– Tack vare magnetröntgen kunde vi göra hjärnbildsanalyser, ett oerhört viktigt komplement till den psykologiska, epidemiologiska och biokemiska forskning som då fanns. Nu såg vi hur signalsystem i hjärnan förändrades vid droganvändning, och förstod därför att till exempel bruk av cannabis var mer riskfyllt än vad vi tidigare trott.

På ett mer allmänt plan fördjupades kunskaperna om hur känslig hjärnan är, särskilt i unga år. Den logiska kapaciteten är ofta fullt utvecklad hos 15-åringar, det är därför som till exempel schackspelare kan slå igenom i så ung ålder. Men annat, som omdöme och konsekvenstänkande, är inte färdigutvecklat förrän pannloben växt klart vid 25-årsåldern. Droger kan därför skada hjärnans funktion och bidra till att unga lättare fastnar i ett riskfullt beroende. Även mer harmlösa beroenden, som spel och tid framför skärm, kan påverka hjärnans utveckling negativt.

– Alla beroenden påverkar hjärnan på ett liknande sätt. Om ett barn ensidigt sitter i timtals framför skärmen riskerar det att hindra nödvändig psykosocial utveckling. Barnet kan till exempel få problem att tolka andras kroppsspråk.

Även inlärningsprocessen och vår arbetskapacitet kan rubbas. Som någon uttryckt det: våra hjärnor är formaterade för att jaga gnuer på savannen, inte för att sortera ett informationsflöde utan ände. Vår tids multitasking, alltså det faktum att vi på ett i mänsklighetens historia helt unikt sätt gör många saker samtidigt, förvirrar hjärnan. När vår uppmärksamhet konstant växlar mellan olika saker vi gör, tar saker längre tid, vi gör fler misstag och minnet av vad vi gör försämras. Studier visar även att studenter som kollar sin Facebook under lektionerna får sämre betyg.

Tillväxthormoner kan nybilda nervceller
Om hjärnan är föränderlig, innebär det att skador kan repareras? Det här har varit Fred Nybergs främsta fråga de senaste åren. I sin forskning har han inte bara studerat droger och läkemedel, utan också fördjupat sig i olika alternativa behandlingsstrategier som psykoterapi, bland annat KBT, akupunktur, fysisk aktivitet och body-yoga, men även terapier med tillväxthormon.

– Beroende beror till stor del på att belöningssystemet i hjärnan rubbas; endorfin- och dopaminsystemen skadas. Många i djupt drogberoende har helt enkelt fått sina nervceller förstörda, något som kvarstår även om de kommer in i behandling, vilket har en försämrande effekt på användarnas kognitiva förmåga. Men nu är det visat att tillväxthormon faktiskt kan nybilda nervceller, som är viktiga för kognition och minne.

Fred Nyberg berättar om en patient som hade svårt att hitta hem. Efter dagliga injektioner i ett halvår gick det klart bättre. Efter 17 månader var patienten helt återställd.

– Vi såg det här i både kognitiva test och i hjärnavbildning. I minnescentra fanns en klart ökad aktivitet som bekräftade den förbättrade kognitionen i psykologiska tester.

Nu vill Fred Nyberg se att fler personer med liknande besvär ska få tillväxthormon, något som likt insulin kan ges med en enkel penna eller pump. Till exempel tror han att personer med djupa depressioner skulle kunna bli hjälpta med den här behandlingen.

– Nu kompenserar behandlingen för något som är bristfälligt, och det är viktigt att där det är möjligt få igång patienternas egen tillverkning av tillväxthormon. Oavsett gör hormonet något bra, livslusten växer och i någon mening föryngras hjärnan med behandlingen.

Som avslutning på intervjun frågar jag Fred Nyberg om hur hans forskning påverkat hans eget liv. Han skrattar och svarar att han lever med samma utmaning som alla andra: att mitt i det höga tempot, med livets alla möjligheter och den nya teknikens risker hålla sig mitt på vägen. Själv är jag inne på att göra mig av med den där nya telefonen. Innan det är för sent. 

Kort om:

Fred Nyberg professor i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet. Ny kunskap om hjärnans föränderlighet reser frågan om terapier med tillväxthormon kan reparera skador i hjärnan, något som Fred Nyberg har forskat kring de senaste åren.