Omställnings­revolution att vänta 2024

Industrin kan vara på väg att minska utsläppen.
Illustration med fabrik inklämd mellan solceller, vindkraftverk och batterier

Från The World Ahead 2024 publicerad i The Economist, översatt av InPress. ©2023 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.

Vijay Vaitheeswaran, global redaktör energi- och klimatinnovation, The Economist

I det globala arbetet för att motverka klimat­för­ändringen, har fokus legat på att göra elproduktionen renare genom att främja förnybar energi och göra transporterna grönare genom att satsa på elbilar. Hittills har industrisektorer som stål, cement, tillverkning och petrokemi sluppit undan. Det beror på att det kan vara svårt och dyrt att minska utsläpp från industriverksamhet.

I många fall handlar det om processer med höga temperaturer eller kemikalier, som ståltillverkning i mas­ugnar, där fossila bränslen som kol och naturgas är svåra att ersätta med el. I dag är det enda rimliga alternativet för många industriföretag att använda utrustning för koldioxidinfångning ansluten till befintlig verksamhet, men det är dyrt och svårhanterligt. Fossila bränslen kan ersättas av vätgas och ammoniak som tillverkas med ren energi, men här har utvecklingen varit långsam.

Därför anses det svårt att ställa om de här sektorerna. Men tung industri är den största globala netto­ut­släpparen av växthusgaser, på samma nivå som den mycket synligare, kolslukande elsektorn. Cement­ och ståltillverkning bidrar med vardera 5 procent av de globala utsläppen, jämfört med 1 procent för flyg­branschen, som oftare får kritik.

I sitt grundscenario för 2050 förutspår analysföretaget Bloomberg NEF att utan omfattande tekniska och politiska åtgärder lär utsläppen från industrin knappast minska. Utmaningen förvärras av den industriutbyggnad som väntar i Indien och andra tillväxt­ekonomier.

ANNONS

Skogsindustrin lyfter hamnvolymerna

Den globala ekonomin är under inbromsning – men trafiken i Göteborgs hamn fortsätter öka. Draglok är exporten, och då bland annat svensk skog och skogsprodukter som ökat markant under de tre första kvartalen i år.

Läs mer »

Men det börjar äntligen röra på sig. Exempelvis har First Movers Coalition, en grupp multinationella företag, kommit överens om att köpa ren teknik inom sju sektorer där det är svårt att minska utsläppen, bland annat cement och stål, för att stimulera marknaden och pressa ned priserna. Annan offentlig-privat samverkan, med fokus på handelskorridorer, hamnar och rederier, är på gång.

Tekniken förbättras också. Områden att hålla koll på är nya metoder för cementtillverkning som inte kräver den koldioxidintensiva insatsvaran klinker, tillverkning av stål med låga utsläpp av växthusgaser med hjälp av elektrifierade metoder och teknik för att lagra förnybar energi på ett billigt sätt, och frigöra den i form av värme med hög temperatur. 

Bill Gates är en tidig investerare i flera startup­företag som sysslar med utsläppsminskning och han tror att med rätt stöd ”får vi se början på en verklig industriell förändring”.

Det för oss in på politiken. Det kommande året bör visa om EU:s banbrytande gränsjusteringsmekanism för koldioxid får effekt. Om så blir fallet, står flera amerikanska senatorer redo med motsvarande förslag. Den här strategin är visserligen klumpigare än ett samordnat koldioxidpris, men skulle kunna stimulera tillverkare och exportföretag runt om i världen att minska koldioxidutsläppen.

Amerikanska investeringar i koldioxidinfångning och vätgas mattades av under 2023 mot bakgrund av osäkerhet kring hur den banbrytande klimatlagstiftningen Inflation Reduction Act kommer att implementeras. När detta förtydligas kan man förvänta sig mer konkreta åtgärder under 2024.

Den sista viktiga drivkraften är en omställning inom den globala finanssektorn. Många investerare har tröttnat på den överdrivna ”ESG-aktivismen” och har nu ett mer pragmatiskt förhållningssätt. Världens största kapitalförvaltare, BlackRock, har till och med lanserat en särskild omställningsfond. Andra investerare väntas följa efter.

Det kommande året visar i vilken mån den tunga industrin kan minska utsläppen. De stora volymerna medför att tusentals miljarder dollar så småningom måste styras om från koldioxidintensiv infrastruktur för äldre industrier till grönare kapitalinvesteringar. Den här omställningen ger förnyelse och minskade utsläpp i den rika delen av världen och en snabb övergång till renare industrier i tillväxtländerna.

Larry Fink, chef för BlackRock, formulerar det på följande sätt: ”Vi måste gå från nyanser av brunt till nyanser av grönt”. När så sker kan det vara mer lönsamt för investerare att satsa på de sektorer som ansågs så svåra att ställa om.

Läs också

Vill du ha vårt nyhetsbrev?

Anmäl dig här och bli bland de första att få tillgång till nya artiklar från Världen Om och The Economists material på svenska.