Oöverträffat, osäkert, men inte otänkbart

USA behöver nytt vokabulär för att diskutera det kommande presidentvalet, menar John Prideaux.
Illustration med Donald Trumps siluett på en karta över USA.

Från The World Ahead 2024 publicerad i The Economist, översatt av InPress. ©2023 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.

Om inte för oförutsedd sjukdom eller död, blir presidentvalet 2024 en returmatch mellan Joe Biden och Donald Trump. Det bekräftas i partiets primärval, som 2024 blir klara mycket tidigare än vanligt. Normalt väljs den sittande presidenten som sitt partis kandidat utan särskild konflikt. Hos demokraterna blir det just så. Men hos den republikanska sidan, där en av kandidaterna har sådant försprång att han kunnat hoppa över de inledande debatterna, är läget mycket märkligare.

I en typisk primärvalscykel får USA vänta till slutet av mars, eller längre ändå, på att få veta vem utmanaren sannolikt blir. Nu kan de republikanska primärvalen i praktiken vara klara i slutet av februari. Amerikanerna skulle då stå inför hela åtta månader av valkamp mellan två impopulära kandidater. Under tiden som USA:s allierade världen runt håller andan.

Om primärvalen spelar mindre roll kommer politiskt engagerade amerikaner (särskilt de som inte vill se ett andra Trump-presidentskap), skifta uppmärksamhet från kandidaten Trump, till Trump den åtalade. Ex-presidentens federala rättegång för uppvigling mot valresultatet 2020 inleds den 4 mars, dagen före ”Supertisdagen”, då 13 delstater röstar i de republikanska primärvalen.

Trumpkampanjen kommer att utnyttja timingen, framställa åtalet mot honom som en vänster-konspiration för att hindra en andra mandatperiod och bjuda in supportrar att rösta på honom (och donera till hans rätte­gångsfond) som en ren trotshandling. En politisk favorittaktik hos Trump är att vända vad han än anklagas för mot sina kritiker. Alltså kommer han, medan han faktiskt står inför rätta i en federal domstol för att ha undergrävt den amerikanska demokratin, framställa domstolen som det verkliga hotet mot demokratisk frihet.

Utnämningen av kandidaterna sker i Milwaukee, där republikanerna håller konvent i juli, och i Chicago, där demokraterna samlas i augusti för att motivera sig inför ytterligare fyra år med Biden (som vid mandatperiodens slut är 85 år gammal). Valet av platser är en annan påminnelse om mellanvästerns osedvanliga betydelse under valår, och i vilken utsträckning presidentvals-kampen egentligen inte är ett nationellt val.

Om valresultatet blir jämnt, som det ofta blir nuförtiden, då beror utgången på sex delstater: Arizona, Georgia, Michigan, Nevada, Pennsylvania och Wisconsin. Alltså kommer delstater med sammanlagd befolkning på 50 miljoner, lite större än Spanien, men mindre än Italien, att utse nästa president. Större svängar åt någotdera håll kan göra ytterligare delstater betydelsefulla: Minnesota, New Hampshire, North Carolina, kanske även Florida.

Det är osannolikt att de federala rättsprocesserna mot Trump är klara den 5 november, på valdagen, eftersom Trumps juridiska strategi kommer att vara förhalning och överklagande. Alltså kommer USA för första gången att ha en presidentkandidat som står anklagad för brott på federal- och delstatsnivå. Begrepp som ”okänt territorium” och ”utan motstycke” var slitna redan i slutet av Trumps första mandatperiod. USA behöver nytt vokabulär för detta val.

Det är svårt att överskatta hur viktigt resultatet är för USA och resten av världen. USA:s nästa president står inför ett antal kända problem. Fonderna som bekostar Social Security och Medicare (hälsovård för pensionärer) börjar få ont om pengar. Kärnvapenspridning i Iran och Nordkorea kommer åter att stå på agendan. Och i horisonten syns Taiwanfrågan. Kinakännare i väst tror på ett smalt tidsfönster under nästa mandatperiod, inom vilket den kinesiska armén skulle ha övertaget i en konflikt om ön. Den president som väljs 2024 blir alltså högst ansvarig i en tid av yttersta fara.

De flesta kriser är dock av det oväntade slaget. I 2016 kampanjade Trump för att avsluta USA:s inblandning i Mellanöstern. Mindre än ett år senare gav han order om att avfyra 59 Tomahawkrobotar mot mål på syriskt territorium. Hans sista år vid makten upptogs i stort av misskötseln av det nya virusets spridning. Bidens presidentskap har varit stabilare och mer framgångsrikt, men de ämnen som krävt det mesta av hans uppmärksamhet — misslyckat tillbakadragande från Afghanistan, Ukrainas invasion av Ryssland och krig mellan Israel och Hamas — var oförutsedda.

En andra Trump-seger vore dock förutsägbart förfärlig. Under de närmsta 12 månaderna läggs planerna för hur han ska kunna omge sig med sanna troende. Vidden av detta är svår att föreställa sig. Vad innebär det för utrikespolitiken och arbetet med klimatförändringarna? Kommer andra länder följa efter och åter välja nationalistiska populister, som Brasilien gjorde 2018?

För USA är frågorna ännu större. Vad skulle det betyda för landets demokrati att återvälja någon som styrde som Trump, som två gånger drogs inför riksrätt av representanthuset — och försökte ogiltigförklara det senaste valresultatet?

Läs också

Vill du ha vårt nyhetsbrev?

Anmäl dig här och bli bland de första att få tillgång till nya artiklar från Världen Om och The Economists material på svenska.