Samarbete ger nytt hopp för demenssjuka

LIF | BioArctic ligger i framkant när det gäller forskning kring läkemedel för behandling av Alzheimer. Potentialen är stor och målet är att bli nästa stora svenska biofarmabolag.

Vi konkurrerar med de stora internationella läkemedelsbolagen för att driva utvecklingen framåt för nya behandlingar som angriper orsakerna bakom många av de sjukdomar som drabbar hjärnan, säger Gunilla Osswald, vd på BioArctic. Vi står inför ett paradigmskifte i behandlingen av Alzheimers sjukdom, där vi fram till nu endast haft tillgång till behandlingar som lindrar symtomen. 

Nu är en ny generation läkemedel på väg som riktar in sig mot att bromsa sjukdomsutvecklingen i tidiga stadier. När läkemedel som gör detta möjligt finns ute på marknaden kommer det att kunna förbättra livskvaliteten för miljontals drabbade runtom i världen. 

– Här har vår behandlingsstrategi med antikroppar mot sjukdomsalstrande proteiner potential att göra stor skillnad både för patienterna och deras anhöriga. 

20 års forskning

BioArctic AB bildades 2003 och nu, nästan 20 år senare, har bolaget tack vare en kraftfull och långsiktig satsning på forskning och utveckling en hel portfölj av potentiella läkemedelskandidater för behandling av neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer, Parkinson och ALS. Dessutom har BioArctic utvecklat en patenterad teknologi för transport av biologiska läkemedel genom blod-hjärnbarriären.

Med rötterna i forskningen

– Vi är sprungna ur svensk akademisk forskning och har i dag, tack vare framgångsrika samarbeten med svenska forskargrupper och stora globala bolag, lyckats bygga BioArctic till ett bolag med världsledande kompetens och projekt med stor potential inom vårt område, säger Gunilla Osswald. 

BioArctic har i dag ett 70-tal medarbetare men betydligt fler är på olika sätt involverade i forskning och utveckling via en rad olika samarbeten i och utanför Sverige. 

– Samverkan är en nyckelfaktor för framgång för mindre bolag med stora ambitioner, säger Gunilla Osswald. Vi hade aldrig kommit så här långt utan nära samarbeten med andra bolag och externa forskargrupper i bland annat Uppsala, Stockholm, Göteborg och Lund. Vi har sedan 2005 också ett samarbete med japanska Eisai, en global aktör inom bland annat neurologi, som givit oss ovärderlig finansiell trygghet och möjlighet att utveckla våra Alzheimerprojekt.  

Stora utmaningar

Men det saknas inte utmaningar för ett mindre bolag som vill navigera rätt i den komplexa och extremt konkurrensutsatta life science-branschen. 

– Kompetensförsörjningen är affärskritisk. Vi behöver i princip världsledande kompetens inom allt från forskning och utveckling till marknad och ledarskap och därför hoppas vi på fortsatta satsningar på utbildning och forskning av hög internationell klass i Sverige. 

– Dessutom behöver vi få till bättre strukturer för samarbeten med hälso- och sjukvården. Det är ju från den kliniska vardagen många av de goda idéerna kommer och det är där vi som svenskt bolag gärna ser att det ges bättre förutsättningar för att genomföra kliniska studier. Vi vill ju att patienterna på vår hemmamarknad ska kunna ta del av de projekt som vi och andra under lång tid lagt ned stora resurser för att få fram.  

Små och mellan­- stora bolag spelar nyckelroll

Sverige hör till de länder i världen som satsar mest på forskning och innovation per capita – bland annat inom life science som är Sveriges fjärde största exportindustri.

– Men vi har långt ifrån nått vår fulla potential inom life science, säger Anders Blanck, vd på Lif, de forskande läkemedelsföretagen. Med en starkare nationell samordning, en klarare roll-fördelning, tydligare strategiska prioriteringar och bättre förutsättningar för samverkan mellan näringsliv, akademi och sjukvård har vi alla förutsättningar att nå absolut världsklass.

Att utveckla ett nytt läkemedel tar som regel minst 10–15 år och kräver stora resurser innan ett eventuellt godkännande finns på plats.

– Därför behövs robusta och lång-siktiga strukturer som underlättar sam-arbeten och samverkan inte bara mellan företagen, akademin och sjukvården utan även mellan näringslivet, staten och regionerna för att skapa system som underlättar allt från att fånga upp nya idéer och genomföra kliniska studier i Sverige till att få ut nya innovativa
läkemedel på hemmamarknaden.

De stora globala företagen satsar årligen svindlande belopp på utveckling av nya läkemedel – men en stor del av innovationskraften inom läkemedels-branschen finns hos de små och mellanstora bolagen.

– Därför är det särskilt viktigt att Sverige skapar så gynnsamma förutsättningar som möjligt för små och medelstora life science-företag att växa och utvecklas, säger Johan Järte på IML, bransch-föreningen för Innovativa mindre life science-företag. Ett litet bolag ska inte bara kunna omsätta forskningsresultat till ett effektivt och säkert läkemedel utan måste kunna hantera allt från certifieringar, marknadsgodkännande och distribution till finansiering och affärsutveckling.

– Här skulle vi som land kunna göra mycket mer för att skjuta till resurser och kompetens som gör att fler små bolag lyckas, säger Johan Järte. Ett bra sätt är att skapa kluster där olika aktörer kan samverka. Vi har starka sådana kluster i Stockholm, Göteborg och Umeå men vi behöver fler arenor där små bolag kan verka tillsammans med sjukvården, akademin och andra större bolag.

Visste du att ...

… Sverige är världsledande inom många områden inom life science och att bara den svenska exporten av läkemedel uppgick till mer än 100 miljarder kronor 2021? Till det kommer en stadigt växande export av bio- och medicinteknik.

Porträtt Gunilla Osswald

” Samverkan är en nyckelfaktor för framgång för mindre bolag.”

Gunilla Osswald, vd BioArctic

11 miljarder kronor

… så mycket satsade svenska läkemedelsföretag på forskning under 2019. Hela life science-branschen beräknas sysselsätta 40 000 personer i Sverige, varav 11 000 inom läkemedelsbranschen.

”Vi har långt ifrån nått vår fulla potential inom life science.”

Anders Blanck, vd Lif