Splittring hotar sakernas internet

USA:s svartlistning av Huawai gör 5g mindre kraftfullt.
Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

Från The World In publicerad i The Economist, översatt av InPress.
©2020 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.

I åratal har teknikexperter lovsjungit det löftesrika ”sakernas internet” (Internet of things, IoT). Bud­skapet har varit att IoT, med sensorer överallt och utbredda, uppkopplinguniversell, ska förvandla vanliga verkstäder till smarta fabriker. Passagerare kommer att kunna färdas säkert i självstyrande bilar, medan godstransporter övervakas sömlöst över gränserna. Konsumenter kommer att få blixtsnabba uppkopplingar för mobila enheter som laddar ned hela långfilmer på ett ögonblick.

Denna häftiga vision har målats upp så länge av it-­företagen att den har börjat likna en chimär. Men det är den inte. De två viktigaste teknikerna för att påskynda IoT – billiga sensorer och supersnabba nätverk – utvecklas snabbt. Forskningsföretaget Gartner förutspår att det globala antalet enheter med inbyggda sensorer kommer att öka från 8,4 miljarder 2017 till 20,4 miljarder 2020.

Den andra tekniken är 5g, en nätverksteknik för kommunikation som är överlägsen dagens mobila 4g-nätverk. Den amerikanska telekomjätten Verizons vd Hans Vestberg har omstrukturerat hela bolaget efter 5g:s potential, med tanke på att tekniken ger många fördelar utöver den blixtsnabba hastigheten. Ett IoT-nätverk kan med 5g-teknik hantera en miljon enheter som trängs inom en kvadratkilometer, vilket kan vara fallet på trånga fabriksgolv eller fullpackade idrottsarenor. Det är långt mer än dagens tak på cirka 60 000 enheter.

Dessvärre har de en gång så lysande utsikterna för en snabb global utrullning förvandlats till sagan om den gode, den onde och den fule. Den goda nyheten är att 5g-nätverk införs i betydande skala på flera stora marknader under 2020. Verizon tror att tre fjärdedelar av de mobiler företaget säljer i USA 2020 är 5g-kompatibla, och konkurrenten AT&T räknar med att kunna erbjuda full nationell täckning vid halvårsskiftet. Den kinesiska telekomjätten Huawei har redan investerat 46 miljarder dollar i att utveckla 5g-utrustning och planerar att sätta upp 1,5 miljoner basstationer i hundratals kinesiska städer i slutet av 2020. Europa har legat efter på grund av den fragmenterade marknaden, men EU-kommissionen arbetar för att få till en kommersiell 5g-start mot slutet av 2020.

Den dåliga nyheten är att nyttan med allt detta blir begränsad i början. För att kunna göra supersnabba nedladdningar, måste konsumenterna lägga en förmögenhet på de senaste 5g-telefonerna. Det lär dröja några år innan en majoritet av tillverkningsföretagen har byggt in sensorer i alla sina fabriksmaskiner, även om företag som Siemens och General Electric gärna vill hjälpa till att installera sådana ”industrinätverk”. Användningen av IoT-enheter inom vissa branscher kräver också politiska beslut och ny lagstiftning, till exempel kring patientintegritet. De här hindren övervinns de närmaste åren, spår Michael Chui på tankesmedjan McKinsey Global Institute, som räknar med att IoT-tekniken globalt genererar värden på mellan 3 900 och 11 100 miljarder dollar år 2025.

En ful sida av 5g-sagan rör geopolitik. Beslutet att bannlysa Huawei från telekomnäten i USA och förvägra bolaget åtkomst till viktig teknik från amerikanska tillverkare innebar ett hårt slag mot marknadsledaren. President Donald Trump har åberopat säkerhetsaspekter. Huawei påpekar att det aldrig har lagts fram några bevis för att oegentligheter har förekommit.

USA har också satt press på sina allierade att inte köpa kinesisk utrustning. En del, som Australien, har lytt. Andra, som Storbritannien, kan besluta att enbart släppa in Huawei i perifera delar av nätverken. I länder där Huawei har portats måste telekombolagen förlita sig på dyrare icke-kinesisk 5g-utrustning från finska Nokia, svenska Ericsson eller sydkoreanska Samsung. Ericsson inser läget och planerar att sätta upp en ny fabrik i Texas under 2020 för att tillverka 5g-utrustning som faller Vita huset på läppen.

Ändå är stora delar av jorden, från Ryssland till Malaysia och Peru, fortfarande öppna för Huawei (se karta). Det beror inte enbart på att länderna ligger inom Kinas geopolitiska sfär, även om många asiatiska och afrikanska länder gör det. Huaweis 5g-utrustning är också mer avancerad: kinesiska företag står för mer än en tredjedel av världens patentansökningar inom 5g-relaterad teknik, enbart Huaweis världsandel är 15 procent. Och Huaweis utrustning är billigare än konkurrenternas.

Resultatet blir sannolikt ett kluvet IoT, som delar upp världen i länder som gärna använder kinesisk telekomutrustning och länder som delar USA:s säkerhetsoro. En del av 5g-drömmen var att få till stånd en global nätverksstandard. Nu blir splittringen ett stort bekymmer. Multinationella företag med verksamhet i både Shenzen och Silicon Valley kan inte använda samma IoT-enheter på bägge ställena. Globala utvecklare av IoT-enheter som kräver ett sömlöst 5g – som nya appar för virtuell och förstärkt verklighet, VR och AR – kan få problem att hitta fungerande lösningar.

Logistikjätten DHL:s ordförande Frank Appel befarar att man, om information inte på något enkelt sätt kan utbytas mellan olika nät, måste återgå till pappersarbete. ”Jag vet inte hur vi ska klara det”, säger han. Verizons Hans Vestberg hävdar att ett uppdelat 5g skulle innebära en återgång till 1g och 2g, där nätverken inte tillät sömlös global anslutning. Vincent Peng, styrelseledamot i Huawei, varnar för en ”digital Berlinmur”. Om inte Kina och USA snart når en politisk överenskommelse kring 5g, går 2020 till historien som året då sakernas internet splittrades.