Ur The Economist ”Graphic Detail”, 30 november 2022, översatt av InPress. ©2022 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Det är tuffa tider överallt. Priserna i storstäder runt om i världen har stigit med i genomsnitt 8,1 procent. Det mätt i lokal valuta under det senaste året. Det framgår av den senaste upplagan av Worldwide Cost of Living Survey från The Economists systerföretag EIU. Vladimir Putins krig är en av orsakerna. Energipriserna har stigit med i genomsnitt hela 29 procent i Västeuropa och 11 procent globalt jämfört med 2021. Detta är emellertid en utveckling som förstärktes av Rysslands invasion av Ukraina i fjol. Kostnaderna för livsmedel är också på väg upp.
Båda länderna är viktiga producenter av spannmål, oljeväxter och gödningsmedel, och de globala livsmedelspriserna stiger i den snabbaste takten under det här århundradet. En annan faktor är de effekter Kinas covidrestriktioner har haft på de globala leveranskedjorna samtidigt som frustrationen växt i befolkningen. I undersökningen jämförs priserna på mer än 200 produkter och tjänster i drygt 170 städer. Vidare är slutsatsen att levnadsomkostnaderna stiger i den snabbaste takten på åtminstone 20 år. I diagrammet på nästa uppslag framgår vilka städer det är dyrast att leva i och vilka som är billigast (2022).
Singapore, än en gång världens dyraste stad
Singapore, som kom på första plats varje år mellan 2014 och 2019, är än en gång världens dyraste stad. Denna tveksamma hederstitel delar man med New York, som är undersökningens referensstad. (Paris gick om dessa städer 2020 och Tel Aviv gjorde det 2021.) Priserna har stigit i hela USA: där finns sex av de tio städer som ligger högst upp på listan. Bland dessa finns Atlanta och Boston. De städer som klättrat mest ligger dock i Ryssland. Sankt Petersburg har flyttat upp 70 platser till 73:e plats sedan 2021 och Moskva har åkt uppåt med 88 platser till 37:e plats. De sanktioner som västländerna införde efter att Ryssland invaderade Ukraina har drivit upp de lokala priserna. Och enligt undersökningen är inflationen i Moskva 17,1 procent (på årsbasis) mätt i lokal valuta. Medan den i Sankt Petersburg har den nått 19,4 procent.
Ryska städer var åtminstone tillräckligt säkra för att kunna vara med i undersökningen. Precis som när det gällde EIU:s livsmiljöindex tidigare i år kunde man på grund av kriget inte besöka Kiev för att samla in prisdata. Ukrainas huvudstad finns därför inte med i indexet i år. Venezuelas huvudstad Caracas uteslöts också för att undvika att snedvrida rankningen. Detta trots att prisökningen i staden på årsbasis ”bara” låg på 132 procent mätt i lokal valuta. Vilket är en förbättring jämfört med 2019 års hyperinflation på drygt 25 000 procent. Damaskus i Syrien ligger fortsatt längst ned i tabellen, inte långt från Libyens huvudstad Tripoli.
Minskade fraktkostnader
Goda nyheter kan dock vara i sikte. Problemen i leveranskedjorna bör snart vara lösta när efterfrågan försvagas och fraktkostnaderna minskar. Drewry World Container Index, som mäter priset för 40-fotscontainrar på viktiga leveransrutter, har sjunkit med 74 procent på årsbasis. Om inte kriget i Ukraina eskalerar förutspår EIU att råvarupriserna på energi, livsmedel och metaller faller i år.
Totalt sett pekar EIU:s prognos för 2023 på att den globala konsumentprisinflationen faller från ett genomsnitt på 9,4 procent 2022 till 6,5 procent. Även om detta fortsatt är en hög nivå, kan det innebära viss lättnad för hushåll som hade en tuff ekonomisk situation i början av det nya året.
