Tre bubblare som oroar

Här finns de största kraschriskerna under 2020.
Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

Från The World In publicerad i The Economist, översatt av InPress.
©2020 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.

För 300 år sedan antog det brittiska parlamentet den så kallade bubbellagen. Ekonomierna i nordvästra Europa kryllade då av nybildade aktiebolag, så kallade bubbelföretag. Det mest kända var Söderhavs­kompaniet. Bubbelföretagen skodde sig på investerarnas nästintill hysteriska entusiasm när de lockade till sig kapital till sina lukrativa upplägg (vissa mer hedervärda än andra). Bubbellagen var ett försök att återställa ordningen genom att kräva att nybildade bolag skulle ha ett kungligt tillstånd. Trots det slutade det hela med en våldsam krasch. Vid årets slut hade aktierna i Söderhavs­kompaniet (som påstods ha bildats för att kontrollera handeln med Sydamerika, men i själva verket ägnade sig åt fiffel med statspapper) sjunkit med nästan 80 procent. 

I och med kraschen 1720 sprack den första stora internationella finansbubblan. Tre århundraden senare dras investerare lika lätt med i finanshysterier som alltid, trots den smärtsamma läxan från bostadsmarknadens upp- och nedgångar. Ekonomerna antar att det finns ett visst mått av rim och reson i den plötsliga upprymdheten. Bubblor uppstår i regel ur trovärdiga historier om hur förändringar i ekonomin kan skapa goda vinstmöjligheter. Söderhavsbubblan uppstod parallellt med de börsnoterade försäkringsaktiebolagens framväxt och mitt i ivern över handelsutsikterna i Nord- och Sydamerika. Samma principer ligger bakom bubbeltendenserna på dagens marknader. Flera potentiella bubblor kan spricka under 2020.

Den första och mest uppenbara är den amerikanska teknikboomen. De senaste tio åren har det från Silicon Valley och andra teknikcentrum kommit en strid ström av startup-företag med ambitioner att dominera nya sektorer. Företag som Uber, Slack, WeWork och Airbnb har förenat teknik och nya affärsmodeller med löften om enorma vinster genom att erövra marknader där vinnaren tar allt. Förmögna investerare har pumpat in pengar i dessa företag som gett upphov till enhörningsfenomenet: privatägda startup-företag som är värda minst 1 miljard dollar. Till en början var de sällsynta, men yran höll i sig och antalet har ökat lavinartat . Vi står nu inför sanningens ögonblick. Att ro hem vinsterna och dominera marknaden visade sig vara svårare än utlovat. Aktiekurserna för företag som Uber och Slack sjönk stadigt efter börsintroduktionen 2019. Andra företag, som WeWork, sköt upp sin planerade börsnotering när tech-skepsisen tilltog. Enhörningsboomen, i likhet med dotcom-haussen, lär ge upphov till sin beskärda del av lönsamma megaföretag. Men 2020 blir utslagsgivande, och många investerare kommer att förlora pengar när företagen inser att de inte kan upprätthålla en aura av finansiell oövervinnlighet.

Bubbligheten har också smugit sig in på den relativt stabila statsobligationsmarknaden. Obligationerna som har gått starkt länge utklassade aktierna förra året. Efterfrågan på statspapper har skjutit i höjden på senare år. Obligationspriserna har stigit kraftigt, medan den ränta som staterna erbjuder har störtdykt. Avkastningen på amerikanska obligationer är historiskt låg, men ser hög ut jämfört med minusräntorna i Tyskland, Frankrike och Japan. Obligationsköpare kanske räknar med låg tillväxt och försumbar inflation. En del kanske vill ha säkra tillgångar mitt i den osäkerhet som hotet om en global lågkonjunktur och handelskriget mellan USA och Kina skapar. Stora institutionella investerare, som pensionsförvaltare och försäkringsbolag, har också köpt upp obligationer och spekulerat i valutor för att krama ut större vinster ur statsobligationer med extremt låga räntor.

Den långvariga prisuppgången för obligationer tycks ha fått investerarna att tro att marknaden bara rör sig i en riktning – vilket ofta är ett tecken på en bubbla. Om obligationspriserna vänder eller om valutakurserna oväntat ändras, kan sårbara obligationsinvesterare tvingas överge sina positioner, med marknadsturbulens som följd. Vissa säkra obligationer, som amerikanska statspapper, skulle säkert klara sig bra. Men länder som Italien, som nu kan ta upp långa lån till en ränta på mindre än 1 procent, kan få problem.

Bubblor överallt

De största pessimisterna pekar på en tredje potentiell bubbla: tillgångspriserna generellt. Trots geopolitisk osäkerhet – kring Europas öde, Mellanösternkonflikten och kraftmätningen mellan USA och Kina – har marknaderna klarat sig från en krasch. Lugna marknader och höga aktiekurser är helt normalt i en värld som är ungefär så fredlig och globaliserad som investerarna förväntar sig. Under andra omständigheter kan priserna på allt från bostäder till aktier och råvaror dock förändras dramatiskt. Investerarna i Söderhavskompaniet antog att en ny värld måste vara en galet lönsam värld. Kanske upptäcker de under 2020, precis som 1720, att så inte alltid är fallet.