Hur kommer kriget i Ukraina att utvecklas under det kommande året? The Economist presenterar här tre möjliga scenarier.
Från The World Ahead 2023 publicerad i The Economist, översatt av InPress. ©2022 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Om någon i slutet av mars 2022 hade sagt att Ukraina skulle vara en självständig stat åtta månader senare, hade de allra flesta underrättelseanalytikerna hånlett. Eller om någon påstått att den ukrainska armén skulle döda eller såra 80 000 ryssar. Att flaggskeppet i den ryska Svarta havsflottan skulle sänkas och att Ukrainas flygvapen skulle fortsätta flyga. Ukraina har trotsat alla förväntningar och håller på att vinna kriget. Men det är vinter och Ryssland mobiliserar. Det finns tre scenarier för det kommande året.
Scenario 1: knapp rysk seger
I det första avgår Ryssland med en knapp seger. Den ryska armén stabiliserar frontlinjerna under vintermånaderna, samtidigt som man bygger upp nya förband med nya rekryter. Republikanerna i USA blockerar nya vapenpaket till Ukraina när leveranserna från Europa tagit slut. Den ryska försvarsindustrin har brist på halvledare och specialutrustning, men tillverkar tillräckligt med krigsmateriel och artilleri för att kunna utrusta de nya styrkorna.
Under våren går de nya ryska enheterna till angrepp och pressar tillbaka de ukrainska styrkorna som är slitna efter många månaders offensiv krigföring. Ryska drönare bombar fortsatt Ukrainas energi- och vatteninfrastruktur. När sommaren kommer är Ukraina på defensiven. Ryssland intar Kryvyj Rih, en viktig industristad norr om Cherson, samt Slovjansk och Kramatorsk i Donetsk. Länder i väst uppmanar Ukraina att acceptera ett erbjudande om eldupphör. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har inget val, utan måste säga ja. Under de kommande månaderna, kanske åren, beväpnar sig Ryssland på nytt för att försöka inta Kiev.
Scenario 2: dödläge
Det andra scenariot är mer sannolikt: ett dödläge. Ryssland mobiliserar hundratusentals unga män, men lyckas inte utbilda dem till effektiva soldater. De bästa instruktörerna är ute vid fronten. Erfarna officerare är döda eller redan ute i fält. Rekryterna hamnar i enklare lätta infanteriförband, utan pansarfordon och förmåga att gå på offensiven – men man klarar att fylla skyttegravar och bemanna befästningar.
Efter att Ryssland meddelat att man drar sig tillbaka från Cherson i november evakueras en styrka på cirka 30 000 man från floden Dneprs västra strand. De retirerar österut och lämnar stora mängder vapen efter sig. Det är en triumf för Ukraina, men ger Ryssland en starkare militär position, då floden skyddar deras vänstra flank. Ukrainas framryckning mattas av och styrkorna gör stora förluster för varje kilometer mark de vinner.
Putin kan inte vinna kriget på slagfältet och drar därför ut på det tillräckligt länge för att undergräva Ukrainas ekonomi, försvaga dess stridsmoral genom angrepp på civil infrastruktur och trötta ut landets samarbetsparter. Europa har problem med gaslagren under 2023, vilket kommer att leda till elavbrott under vintern. Putin vill hålla ut till slutet av 2024, då han hoppas att Donald Trump sitter i Vita huset igen och stoppar allt stöd till Ukraina. Men det är ett högt spel: den ryska opinionen vänder, ekonomin krymper och Putin ser alltmer sårbar ut.
Scenario 3: det mest hoppfulla
Det tredje scenariot är det mest hoppfulla – och kanske det farligaste. Ukraina behåller initiativet, åsamkar de ryska styrkorna stor skada när de lämnar Cherson och kan för första gången placera långdistanssystemet Himars så det kan nå Krim. De ryska linjerna i Luhansk faller samman och Ukraina återtar Sievjerodonetsk och avancerar sedan snabbt längre österut. När antalet ryska dödsoffer stiger vägrar de nyrekryterade soldaterna att strida. Västländerna skyndar sig att leverera nya luftförsvarssystem till Ukraina, vilket tar udden av Rysslands terrortaktik, som bygger på en arsenal av precisionsrobotar som snabbt krymper.
Under våren beordrar Zelenskyj armén att öppna en ny front i Zaporizjzja. Fem brigader skär igenom de ryska linjerna och kapar Putins landbrygga till Krim samt omringar Mariupol under sommaren. Ukraina flyttar raketartillerisystemet Himars söderut och riktar in sig på hamnar, baser och depåer på det ryskockuperade Krim. Ukraina hotar att inta halvön. Putin ställer ett ultimatum: Stopp, eller så använder vi kärnvapen. Segern är inom räckhåll. Men med den kommer nya risker.
