Artikeln publicerades ursprungligen i Världen Om #1 2020, producerad av InPress.
Text: Sven-Eric Lindberg • Foto: Shutterstock/TT, Johan Nilsson/TT, Hussein El-Alawi/Sydsvenskan/TT
Det sena 1900-talet och tidiga 2000-talet var tillväxtens, konsumtionens och globaliseringens gyllene tidsålder. Post-corona kommer vi se en mer komplex och nyckfull global ekonomi där många gamla mönster ställs på ända. Det gäller i högsta grad också den svenska, extremt export- och importberoende ekonomin.
– Coronapandemin har visat på och förvärrat ett antal grundläggande strukturella problem inom allt från sjukvård, utbildning och arbetsmarknad till skattesystem, företagande och grön omställning. Nu har vi en unik chans till genomgripande reformer för att lägga grunden till en långsiktigt positiv utveckling när den akuta fasen är över, säger Klas Eklund, nationalekonom och seniorekonom på advokatbyrån Mannheimer Swartling.
Klas Eklund är ordförande i Omstartskommissionen som i augusti presenterade sina förslag för att hantera den akuta krisen och lägga grunden till en positiv utveckling framåt.
– Sverige har statsfinansiell ammunition och en betydligt mindre skuldbörda än de flesta andra länder, säger Klas Eklund.
Han menar att Sverige har en unik chans. Kanske kan vi upprepa konstycket från 1990-talets finanskris, då vi faktiskt kom ut ur krisen med stärkt konkurrenskraft. Men då krävs att vi radikalt omprövar gamla och låsta strukturer.
– Det blir en tuff utmaning på kort sikt, mänskligt och ekonomiskt, eftersom vi den här gången har både en hälsokris och en ekonomisk kris att hantera, men lyckas vi kan det leda till spännande lösningar.
Exakt hur Sverige och världen kommer att se ut om 15–20 år kan vi förstås bara gissa. Men coronapandemin har satt behovet av omtänkande i blixtbelysning, menar nationalekonomerna bakom Omstartskommissionens rapport ”Idéer för ett starkare Sverige”.
En sak är dock säker. 2035 kommer mycket att vara annorlunda jämfört med i dag. Hur vi konsumerar, arbetar, lever, gör affärer, bygger företag och skapar sociala sammanhang. Coronapandemin kommer att påskynda utvecklingen.
Behovet av snabb omställning gäller också för extremt långsiktiga branscher som fastighetsbranschen. De senaste åren har e-handeln skakat om detaljhandeln och allt fler kunder börjat efterfråga mindre och mer flexibla lokaler. Distansarbete har diskuterats länge, men under coronakrisen har trenden fått fullt genomslag.
– Det vi bygger i dag ska förhoppningsvis stå i uppemot 100 år, men coronapandemin har väldigt tydligt visat behovet av en mer snabbfotad fastighetsbransch. Vi behöver regelverk och affärsmodeller som gör att vi mycket snabbare och enklare än i dag kan ställa om i våra befintliga bestånd och bygga nytt i takt med efterfrågan, säger Anders Holmestig, vd för Fastighetsägarna.
– Men då krävs långsiktigt hållbara spelregler och en verklighetsanpassning av Plan- och bygglagen och dess tillämpning ute i kommunerna. Vi vill ha en bättre dialog med lagstiftare, kommuner och hyresgäster om hur vi ska ha våra städer, hur vi kan bygga långsiktigt hållbart och möta både boendes och företags behov.
Trenden av mindre ytor och större efterfrågan på flexibla lokaler, både när det gäller kontor och butiker, skulle radikalt kunna rita om kartan i många svenska städer, där det i dag ekar tomt när affärerna stänger för dagen.
– Om det går att luckra upp dagens stelbenta regelverk kring hur fastigheter får användas, kan det bli möjligt att utveckla verksamheten i lokaler och att bygga fler bostäder i centrala lägen. Vi skulle kunna göra stadskärnorna tryggare och mer attraktiva, med liv och rörelse dygnet runt och en större mångfald av verksamheter och boendeformer.
Det som behövs är, menar Anders Holmestig, långsiktiga åtgärder som stärker hyresrätten som boendeform. Det skulle göra det möjligt att skapa attraktiva hyreserbjudanden även för dem som i dag inte har lyckats ta sig in på bostadsmarknaden.
– Vi måste som fastighetsägare ställa oss frågan hur vi tillsammans med hyresgästerna kan utveckla arbetsplatserna och möta behoven av digitalisering och anpassning på ett helt annat sätt än i dag, säger Anders Holmestig. Vi behöver livs- och arbetsmiljöer med en bra digital och fysisk infrastruktur som gör att människor trivs, mår bra och känner sig trygga. Nu har vi en unik chans att ta fram de affärsmodeller och spelregler som leder dit.
För handeln blev coronakrisen en akut påminnelse om hur snabbt förutsättningarna kan förändras. Fler än 100 000 anställda inom handeln har korttidspermitterats och många handelsföretag brottas med stora ekonomiska problem.
– Det har varit en oerhört tuff omställning och många av våra handelsföretag står inför akuta utmaningar, exempelvis gränshandeln som ju i ett slag i princip tappade alla kunder, säger Karin Johansson, vd på Svensk Handel. Därför är det viktigt att vi både kan få till akuta lösningar som kan rädda de här företagen och samtidigt åtgärder som kan stärka vår konkurrenskraft på längre sikt.
– Handeln är ju faktiskt vår mest internationella bransch. Vi konkurrerar varje dag om inköp och försäljning på en global marknad. Då kan vi inte ha en kostnadsstruktur med höga arbetskraftskostnader, höga hyror och nationella punktskatter som gör det omöjligt att konkurrera internationellt. Det är handelns viktigaste utmaning de kommande åren.
Parti- och detaljhandeln sysselsätter omkring en halv miljon svenskar och svarar för 11 procent av landets BNP. Handeln är också den bransch som tillsammans med hotell och restaurang traditionellt har varit vägen in på arbetsmarknaden för många unga och utrikesfödda. Var femte person i åldersgruppen 16–24 år är anställd inom handeln.
– Handeln är en viktig, men ofta underskattad del av den svenska ekonomin, säger Karin Johansson. Därför är det viktigt att prioritera lösningar som gör att vi dels kan rädda de här jobben, dels utveckla en mer sund konkurrens. Och här räcker det inte med att vi fattar kloka politiska beslut i Sverige. Vi måste aktivt driva på inom EU och globalt för att skapa likvärdiga villkor för internationell handel. En global marknad kräver globala lösningar, inte enstaka punktinsatser på nationell nivå.
Förutom en fortsatt stark ökning av e-handeln samt mindre och mer effektiva butiksytor i den fysiska handeln, ser hon en trend av fler inslag av service och tjänster, ett ökat behov av specialistkompetenser och fortsatt starkt fokus på hållbarhetsfrågorna.
– Svenska handelsföretag ligger ofta långt framme i digitaliseringen och hållbarhetsarbetet, men ska vi vara konkurrenskraftiga på allvar över tid måste regeringen driva på mycket hårdare i frågor som rör EU:s inre marknad och handel med resten av världen.
The Economist har i spåren av covid-19 varnat för att vi ska fastna i ”The 90 percent Economy” – alltså en ekonomi som inte på lång tid kommer tillbaka till full styrka, utan istället präglas av en envist hög arbetslöshet, konkurser, utanförskap och bristande tillit till grundläggande samhällsfunktioner.
En annan utmaning i pandemins kölvatten är de växande skuldbergen – både bland företag och länder.
– Sammantaget gör det att vi står inför betydligt mer komplexa utmaningar än under exempelvis finanskrisen i början av 1990-talet, säger Klas Eklund. Då kunde vi genomföra stora reformer för att rätta till våra strukturproblem och vi fick draghjälp av en världsekonomi i tillväxt, sjunkande räntor och en fallande valuta.
Den draghjälpen kan vi inte luta oss mot i dag, med en svagare världsekonomi, ökade handelshinder och räntor som redan ligger på rekordlåga nivåer, fortsätter Eklund:
– För att möta riskerna krävs i ännu högre grad än tidigare en väl fungerande ekonomi. I det akuta skedet av krisen har vi snabbt kunnat ta fram stimulanspaket i en storleksordning vi tidigare knappt kunnat föreställa oss. Nu gäller det att vi spänner bågen för mer framåtsyftande reformer så att vi kan investera, nyanställa och bygga för framtiden. Lyckas vi med att länka över de akuta insatserna till uthållig styrka, kan Sverige inte bara få en nödvändig omstart, utan också gå stärkt ur krisen.
