Vägval AI

Generativ AI-teknik är mycket lovande för företagen. Men vi ska inte tro att den införs över en natt, menar Rachana Shanbhogue.

Från The World Ahead 2024 publicerad i The Economist, översatt av InPress. ©2023 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.

När Chatgpt först lanserades i slutet av 2022 blev det snabbt en sensation. Inom två månader ägnade sig 100 miljoner användare åt att ställa alla möjliga lustiga frågor (”Skriv en raplåt med referenser till Svampbob Fyrkant”). Antalet Googlesökningar på ”artificiell intelligens” sköt i höjden och investerare visade manisk entusiasm för alla slags AI-projekt. Men det verkligt lovande, som investerare och entreprenörer satsar på, ligger i AI:ns nytta för företagen. Även där kan AI införas snabbare än tidigare ny teknik. Men det betyder inte att det kommer att hända över en natt.

Potentialen är spännande. Enligt konsultfirman McKinsey kommer tre fjärdedelar av företagens bruk av generativ AI att ligga inom fyra områden: kundverksamhet, marknadsföring och försäljning, mjukvaruutveckling samt forskning och utveckling. Att hantera komplex skattelagstiftning eller sammanfatta juridiska handlingar kan bli lätt som en plätt. Ställ rätt fråga och få ett utkast med marknadsförings-copy, som genom ett trollslag. Många utvecklare använder sig redan av Copilot, ett verktyg från Microsoft, till hjälp i sin programmering. Studier visar att anställda som presterar under genomsnittet tycks uppleva störst nytta av generativ AI. Detta lär ge företagen ordentligt ökad produktivitet.

Det hjälper också att många generativa AI-verktyg är mer lättillgängliga än annan teknik. Det skiljer sig från införandet av persondatorer och smartphones, där arbetsgivare behövde köpa massor av hårdvara. Ja, till och med e-handel, där återförsäljare behövde bygga fysisk infrastruktur innan de kunde öppna butik på nätet. Många företag kan komma att inse att de i samarbete med AI-specialister kan utveckla anpassade verktyg. Och företag som Microsoft och Google bygger in generativ AI i ordbehandlare och kalkylprogram. Alltså räcker det snart att öppna ett sådant dokument för att kunna använda sig av verktygen.

Många av de största företagen experimenterar redan. Banken Morgan Stanley använder AI för att hjälpa förmögenhetsförvaltare. Läkemedelsföretaget Eli Lilly har ingått avtal med startup som driver ”autonoma labb” för att identifiera lovande molekyler, som de sedan kan vidareutveckla, testa och göra produkter av. Cirka 5 procent av jobbannonserna från USA:s storbanker mellan 2020 och juni 2023 nämnde AI i arbetsbeskrivningen. Runt 8 procent av de stora teknikföretagens patentansökningar 2020–2022 var kopplade till AI.

Men alla företag kommer inte att bli AI-entusiaster. Utanför teknikbranschen är det bara en tredjedel av världens chefer som använder generativ AI i jobbet, enligt data från McKinsey. Ungefär hälften har provat tekniken, men bestämt sig för att inte använda den. Och omkring en femtedel har inte använt den alls. AI-ivrarna är hälften så många som de försiktiga och motvilliga.

Låt oss börja med de försiktiga. Vissa företag närmar sig tekniken med försiktighet eftersom många problem ännu behöver lösas. Chattrobotar har en tendens att ”hallucinera”, hitta på saker som låter bedrägligt trovärdiga. Och författare, konstnärer, fotografer och utgivare angriper AI-modellernas nyttjande av deras verk. Vissa företag oroar sig för juridiska risker med att använda sig av modellerna, och riskerna för dåligt rykte om någon råkar ta hallucinationerna på allvar. Banken JPMorgan Chase har förbjudit användning av ChatGPT, även om de experimenterar med AI på andra områden.

Andra företag vill inte ens doppa tårna i AI-vattnet. Eftersläpningen i användningen av ny teknik kan pågå länge. Trots att företag började använda internet under tidigt 90-tal, dröjde det till sent 00-tal innan två tredjedelar av amerikanska företag hade en hemsida. Många företag har föråldrade system – exempelvis den japanska bank som fortfarande använder COBOL – vilket kan försvåra införandet av ny teknik. Chefer i offentlig sektor, eller i hårt reglerade branscher, exempelvis inom allmännyttan, känner kanske inget stort behov av inno­vation. Sådana sektorer utgör en stor del av samhällsekonomin: i USA står de tillsammans för en fjärdedel av BNP.

Motviljan kan också komma från de anställda. Trots att tekniken kan komma att avskaffa tröttsamt arbete, oroar sig vissa för att de till syvende och sist ska bli ersatta av den. En undersökning från konsultföretaget BCG visar att anställda längst ut i verksamheten tenderar att vara mer oroliga och mindre optimistiska i synen på generativ AI än chefer och företagsledare. I vissa fall agerar facket för att bromsa införandet av tekniken. vissa går så långt som manusförfattarna i Hollywood, som strejkade under stora delar av 2023, delvis på grund av oro för AI-påverkan på deras jobb.

Hur ska då chefer som är nyfikna på AI se på tekniken? Det hjälper att göra en klarsynt genomgång av nyttor och kostnader med att använda teknik som är ny och riskabel, innan man bestämmer sig för att att hantera den med entusiasm – eller mer motvilligt. Viktigast är att de anställda är med på tåget. Var lyhörd inför deras oro – och övertyga dem om det spännande i att experimentera.

Rachana Shanbhogue, Affärsredaktör, The Economist

Läs också

Genier i det fördolda

Filmstjärnor, grevinnor, kodknäckare. En del av de personer som vi har att tacka för de stora it-genombrotten har de flesta av oss aldrig hört talas...

Läs mer

Vill du ha vårt nyhetsbrev?

Anmäl dig här och bli bland de första att få tillgång till nya artiklar från Världen Om och The Economists material på svenska.