Den hotade demokratin

2024 blir ett stressigt år för dem som värnar liberal demokrati, förutspår Zanny Minton Beddoes.

Från The World Ahead 2024 publicerad i The Economist, översatt av InPress. ©2023 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.

Mer än halva jordens befolkning bor i länder som håller nationella val 2024, första gången denna milstolpe nås. Givet de senaste siffrorna lär omkring 2 miljarder människor i fler än 70 länder gå till valurnorna. Det kommer att röstas från Storbritannien till Bangladesh, från Indien till Indonesien. Det kan låta som ett demokratins segerår, men motsatsen väntar.

Många val kommer att stärka illiberala makthavare. Andra kommer att belöna de korrupta och inkompetenta. Det överlägset viktigaste valet, USA:s presidentval, lär vara så infekterat och polariserande att det kastar ett dystert ljus över världspolitiken. Mot bakgrund av konflikterna, från Ukraina till Mellanöstern, kommer USA:s framtida riktning – och därmed den världsordning amerikanskt ledarskap hittills har tryggat – att stå på spel. Ett nervöst och farligt år väntar.

Vissa val är uppenbart riggade. I Belarus och Rwanda, till exempel, är frågan bara hur nära 100 procent sittande kandidat hamnar. Efter en olaglig grundlagsändring 2020, som avskaffade rotationsprincipen, kommer Vladimir Putin utan tvekan att vinna sin tredje raka mandatperiod (och femte totalt) som Rysslands president.

De flesta väljarna finns i Asien. Dess största demokratier, Bangladesh, Indien och Indonesien, går till vallokalerna. Tyvärr finns risk för växande illiberalism. Under Narendra Modi skördar Indien anmärkningsvärda ekonomiska och geopolitiska framgångar, samtidigt som premiärministern tolererar antimuslimsk chauvinism och en nedmontering av oberoende institutioner. Indonesiens president, Joko Widodo, tycks fokuserad på att befästa en politisk dynasti. Bangladesh har redan gått i auktoritär riktning, med fängslade oppositionsledare och intolerans mot oliktänkande.

Afrika blir den kontinent där flest val hålls, men väljarna blir alltmer uppgivna inför hur demokratin fun­gerar. Kupper blir allt vanligare: nio regimer har tagit makten med våld sedan 2020. Enkäter tyder på att allt fler afrikaner kan tänka sig att stödja en militärregering. Valet i Sydafrika påminner om en lång rad besvikelser. Tre decennier efter ANC:s storseger i det första valet efter apartheid, haltar de  mot makten igen, i ett land som malts ned av korruption, brottslighet och arbetslöshet.

Men allt är inte dåliga nyheter. Mexiko kommer att välja sin första kvinnliga president: båda toppkandidaterna är kvinnor, och mindre populistiska än sittande president. Storbritanniens väljare kommer (äntligen) att ha ett val mellan två kompetenta kandidater. Efter 14 års Tory-styre är det troligt att Labour vinner, men få utanför landet kommer att märka mycket förändring. Vissa val kommer att ha oproportionerlig effekt utanför det egna landets gränser. 18 miljoner taiwaneser väljer mellan det styrande partiet DPP och den mer Kinavänliga oppositionen Kuomintang (KMT), vilket påverkar relationerna över Taiwansundet och, därför spänningarna mellan USA och Kina. På kort sikt kan en KMT-seger minska risken för konflikt. Men på medellång sikt kan taiwanesisk självbelåtenhet öka risken för kinesisk äventyrlighet och kanske leda till en stormaktskonflikt.

Ingenting går dock att jämföra med valet i USA, oavsett om man tänker på det dystra spektaklet eller de möjliga konsekvenserna. Det är svårt att ta in att det mest sannolika resultatet är en returmatch mellan två gamla gubbar, båda impopulära hos en majoritet av väljarna.

Donald Trumps själva kandidatur undergräver den amerikanska demokratin. Om republikanerna nominerar en man som försökte upphäva det föregående valresultatet, fläckar det USA:s roll som demokratisk ledstjärna. En andra mandatperiod med Trump skulle ge ett nyckfullt USA med isolationistiska tendenser, i en tid av allvarlig geopolitisk fara. Hans förkärlek för starka män, och Putin i synnerhet, antyder att hans skrytsamma löfte om att få slut på den rysk-ukrainska konflikten inom 24 timmar skulle ske på Ukrainas bekostnad.

Trump kanske inte blir nominerad, och blir han det kan han förlora. Men oddsen för en andra mandatperiod med Trump är oroväckande höga. Konsekvenserna kan bli katastrofala – för demokratin och för världen.

Läs också

Picasso med sin dåvarande partner, Françoise Gilot på en strand. Picasso håller ett parasoll över huvudet på Françoise Gilot.

Picasso värderas om

Picasso var ett geni – och ett odjur. Går det att skilja det ena från det andra? Frågan är felaktigt formulerad. Den slutsatsen drar Claire...

Läs mer

Vill du ha vårt nyhetsbrev?

Anmäl dig här och bli bland de första att få tillgång till nya artiklar från Världen Om och The Economists material på svenska.