Den farliga klyftan går mellan väst och syd

Statsvetaren Ian Bremmer om utvecklingen i världen de kommande tio åren.
Joe Biden och Narenda Modi mot bakgrund av en världskarta i äldre stil.
Indiens premiärminister Narendra Modi får rollen som den globala söderns ledare, spår Ian Bremmer. Foto: Jim LoScalzo/Pool/TTYuichi, Yamazaki/AFP/TT

Ur The Economist, By invitation, 30 augusti 2022, översatt av InPress. ©2022 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.

Konflikten mellan öst och väst dominerar i nyhetsflödet, drygt två decennier in i det krisdrabbade 2 000-talet. Men vid en närmare anblick står det klart att spänningar mellan väst och den globala södern – som grovt räknat omfattar delar av Asien, Afrika, Latinamerika och Stilla havet – utgör de främsta hoten och utmaningarna under det kommande årtiondet. 

Den gängse uppfattningen är att nästa stormaktskonflikt står mellan USA och Kina. Men det pågår inget kallt krig mellan de två länderna – och det kommer inte heller att bryta ut. Skälet: 2000-talets ömse­sidiga beroende kommer inte att upphöra på grund av hot från 1900-talet. Förvisso misstror Washington och Peking varandra. Men bland de styrande i USA råder enighet om att landet alltjämt behöver Kina för att nå framgång. USA:s närmaste allierade i Europa, Asien och övriga Amerika vill absolut inte bli indragna i någon stormaktskonflikt. Handeln med Kina är alldeles för viktig för deras framtid. 

Ömsesidigt beroende mellan öst och väst

Ett farligt och destabiliserat Kina skulle innebära ekonomisk ruin för båda sidor. Kina är fortsatt USA:s största partner i handeln med varor. Därtill är landet den största leverantören av importerade produkter och den tredje största exportmarknaden. USA är fortsatt både Kinas främsta handelspartner när det gäller varor och den största exportmarknaden. Och Xi Jinping vet att kommunistpartiets maktmonopol är beroende av att det fortsätter att leva upp till det kinesiska folkets förväntningar. Om levnadsstandarden ska fortsätta stiga måste Peking upprätthålla stabila handelsrelationer med EU, USA och Japan. Dessa tar tillsammans emot nästan 40 procent av Kinas export. 

Sannolikheten är hög för att ett instabilt dödläge i Ukraina skapar osäkerhet under många år. Det lär vidga klyftorna mellan väst och syd under större delen av det kommande decenniet. Foto: Kostiantyn Liberov/AP/TT

Det fortsatta ömsesidiga beroendet placerar öst och väst i samma båt, på väg mot ett gemensamt mål. Tyvärr är det ofta fattiga länder i den globala södern som drabbas hårdast av den politiska och ekonomiska turbulensen i världen. Ett av dem är Indien, som enligt prognoserna blir världens mest folkrika nation nästa år. De här länderna fungerar dåligt, och miljontals migranter och flyktingar kan komma att lämna dem under det närmaste årtiondet. Det lär i sin tur öka den globala turbulensen. 

Skuldkris att vänta 

Havererade leveranskedjor, stigande räntor och hög inflation, i kombination med fallande tillväxt och att färre utlandsbosatta kan skicka pengar till hemlandet, bäddar för en skuldkris i utvecklingsländerna under det innevarande decenniet. Detta trots att ett flöde över gränserna av idéer, information, människor, pengar, varor och tjänster under de senaste decennierna har minskat förmögenhetsskillnaderna mellan rika och fattiga länder avsevärt. För första gången finns nu en global medelklass (enligt definitionen personer med en inkomst som är fem till tio gånger högre än Världsbankens globala fattigdomsgräns). 

Våldsamma protester mot de stigande bensinpriserna i Haitis huvudstad Port-au-Prince.
Haitis huvudstad Port-au-Prince har under hösten skakats av våldsamma protester mot de stigande bensinpriserna. Foto: Johnson Sabin/EPA/EFE/TT

Pandemin bär en del av skulden. Den har fört in redan skuldsatta fattiga länder på farlig mark. Världsbanken har varnat för att 58 procent av världens fattigaste länder ”har problem med att återbetala skulder eller löper hög risk att få det”. Sedan står medelinkomstländer på tur. 

Klyftorna  mellan Väst och Syd ökar

Rysslands krig i Ukraina har gjort priserna mer volatila och lett till brist på livsmedel och bränsle. Med tanke på att sannolikheten är hög för att ett instabilt dödläge i Ukraina kommer att skapa ytterligare osäkerhet under många år, lär klyftorna mellan väst och syd vidgas under större delen av det kommande decenniet. USA och Europa hävdar att den ekonomiska press som kriget medfört för fattiga länder beror på Rysslands råa koloniala aggression. Länder i den globala södern anser att väst hycklar. De menar att USA och Europa bara bryr sig om brott som begås mot vita människor och vita flyktingar. När det drabbar andra? Då är det inte lika viktigt. 

Fattiga länder är också sämre rustade än rika länder att begränsa skadeverkningarna av alltmer oberäkneliga väder­mönster. Det gäller inte minst Afrika och Mellanöstern, som oftare kommer att drabbas av kraftigt stigande temperaturer. och Centralamerika, en region som redan plågas av fattigdom och våldsam brottslighet. 

Indien blir den globala söderns ledare

Rikare länder lär under kommande år möta de här kriserna med åtgärder som är utformade främst för att skydda dem själva – en lika förutsägbar som kortsiktig strategi. Hög inflation och oro för en lågkonjunktur i USA och Europa minskar det redan svala intresset för dyra investeringar i katastrofhantering och skuldsanering i andra regioner. Oron över fortsatta hot från Ryssland får dessutom ledarna i väst att skifta fokus från pågående konflikter och kriser i Afghani­stan, Jemen och på andra platser. Planer för att begränsa klimat­relaterade skador kretsar kring katastrofer och internflyktingar på hemmaplan. Institutioner som leds av västländer, som Internationella valutafonden IMF, måste fatta tuffa beslut om var de ska investera de medel som krymper i takt med att antalet lokala katastrofer ökar. 

Genrebild skollelever i Jemen.
På papperet råder skolplikt i Jemen, men till följd av fattigdomen och den mångåriga konflikt som härjar i landet blir miljoner barn i skolåldern utan utbildning. Foto: YAHYA ARHAB/EPA/TT

Som svar kommer fattiga länder antingen att försöka samverka inom ramen för internationella institutioner för att kräva mer hjälp till sig själva, eller så kommer de att så split och i förlängningen öka den ekonomiska och politiska instabiliteten inom de egna gränserna, mer våld och mer framtvingad migration. 

I denna splittrade miljö kommer Indien att axla rollen som den globala söderns ledare. I dag samverkar landet med USA för att begränsa Kinas ökade inflytande. Det finns dock för många kommersiella möjligheter i Kina och Ryssland som Indien inte kan bortse ifrån. Och när det gäller handel, teknik och klimathotet delar Indien erfarenheter med utvecklingsländerna. Hur kommer Narendra Modis regering att hantera de växande ekonomiska utmaningar som riskerar att lamslå hans land? Den rådande samstämmigheten mellan Indien och USA blir förmodligen inte större än vad den är I dag. 

Kina har mer att förlora

För att möta alla de här utmaningarna under det kommande decenniet måste länderna i väst samordna sina planer i största möjliga utsträckning. Och rika länder måste investera generöst i global stabilitet, antingen genom skuldlättnader, tekniköverföring eller program för klimatanpassning. Går det att på något sätt samarbeta med Kina kring den globala söderns behov? I nuläget framstår det mest som en dröm. Men som världens största borgenär har Kina mer att förlora om det råder kaos på utvecklingsmarknaderna än USA och dess allierade. 

När allt kommer omkring kan en mer konstruktiv dialog mellan öst och väst vara det enda sättet att förhindra att den globala södern kollapsar. 

2032

Om tio år är spänningarna mellan väst och den globala södern mer akuta än mellan väst och öst, förutspår
Ian Bremmer.

Illustrerat porträtt av Ian Bremmer, grundare av Eurasia Group. Författare till bästsäljaren Us vs. Them: The Failure of Globalism. Utrikespolitisk kolumnist samt professor vid New York University.
Ian Bremmer, grundare av Eurasia Group. Författare till bästsäljaren Us vs. Them: The Failure of Globalism. Utrikespolitisk kolumnist samt professor vid New York University. Illustration: Dan Williams/The Economist
Artikeln

Världen Om

Rika länder i väst måste investera generöst i global stabilitet för att möta den ekonomiska och politiska instabiliteten i den globala södern, skriver Ian Bremmer.

Läs vidare

Läs också

Vill du ha vårt nyhetsbrev?

Anmäl dig här och bli bland de första att få tillgång till nya artiklar från Världen Om och The Economists material på svenska.