Vem vet minst om klimathotet?

Värmeböljorna har ökat medvetenheten i Sydeuropa.
99,2 procent av forskarna anser att vi ser klimatförändringar som har orsakats av mänsklig aktivitet. Norrmän och britter var de mest skeptiska till påståendet. Foto: Unsplash

Människor i olika länder har fått svara på hur de tror att forskarna ser på klimatförändringarna och huruvida dessa är orsakade av människan.

Ur Graphic Detail, The Economist, International, 30 juni 2022, översatt av InPress. ©2022 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.

Italiens näst största stad Milano stängde i slutet av juni av hälften av sina fontäner i ett försök att spara vatten. Vidare införde ett antal italienska städer restriktioner för luftkonditionering. Detta mitt under en häftig värmebölja. I Frankrike och Tyskland noterade man samtidigt värmerekord. En överväldigande majoritet av forskarna är överens om att den här typen av värmeböljor blir allt vanligare och alltmer intensiva till följd av klimatförändringar som beror på mänsklig aktivitet. Men håller allmänheten med?

Enligt en rapport från tankesmedjan Policy Institute vid King’s College London underskattar människor i hög grad den vetenskapliga samsynen. Forskarna frågade i det här fallet 12 000 personer i sex länder – Storbritannien, Tyskland, Irland, Italien, Norge och Polen – vad de tror om klimatförändringarna. Den genomsnittliga gissningen var då att endast 68 procent av forskarna anser att ”vi ser klimatförändringar som har orsakats av människan”. I verkligheten är andelen dock 99,2 procent, enligt en analys av vetenskaplig litteratur.

Britterna längst ifrån, norrmännen skeptiska

Britterna var längst ifrån med en genomsnittlig uppskattning på 65 procent medan irländarna var närmast med 71 procent. I samtliga länder höll majoriteten dock med om att klimatförändringarna huvudsakligen är orsakade av människan. Men andelen varierade mellan 82 procent (italienarna) och endast 61 procent (norrmännen).

Norrmännen var även skeptiska i flera andra avseenden. Närmare en tredjedel svarade till exempel att de aldrig skulle rösta på ett parti med långtgående miljöpolitik, jämfört med en femtedel i andra länder. Vidare ansåg endast en av fyra att deras land redan har blivit drabbat av klimatförändringarna, jämfört med över hälften av italienarna. Norrmännen var också minst benägna att instämma i påståendet att klimatförändringarna redan påverkar dem personligen.

Rapporten visar sammanfattningsvis på skillnaden mellan länder som har upplevt snabbare förändringar av klimatet och andra, där människor i stort sett upplever sig opåverkade. 

”En av de mäktigaste drivkrafterna för engagemang och stöd till åtgärder är att man faktiskt märker av klimateffekterna”, säger Bobby Duffy vid King’s College London. 

Europas värmeböljor är obehagliga. Men de kan öka stödet för en politik som minskar risken för nya extremvarma somrar.

Ingen konsensus

Bland de 12 000 européer som deltog i undersökningen var den genomsnittliga gissningen att endast 68 procent av forskarna anser att ”vi ser klimatförändringar som har orsakats av människan”. I verkligheten råder dock stor konsensus bland forskarna enligt en analys av vetenskaplig litteratur. 99,2 procent av forskarna anser att vi ser klimatförändringar som har orsakats av mänsklig aktivitet. Norrmän och britter var de mest skeptiska till påståendet.

Bobby Duffy. Professor vid King’s College i London. Foto: King’s College London

Läs vidare

Läs också

Vill du ha vårt nyhetsbrev?

Anmäl dig här och bli bland de första att få tillgång till nya artiklar från Världen Om och The Economists material på svenska.