Samtalskonst

Text: Sofia Hillborg • Illustration: David Marklund

Det finns en mängd studier som påvisar evidens för att man kan sluta röka, bli fysiskt mer aktiv och ändra matvanor, säger Margareta Norberg.

Västerbottens hälsoundersökningar, mer känt som Västerbottensprojektet, är världens största hälsoundersökning i sitt slag. Programmet har pågått sedan 1990 och berört 110 000 personer. Kohortanalysen 1990–2006, som publicerades 2015 i BMJ Open, baseras på en miljon personår av uppföljningar och visar att nästan 600 dödsfall har kunnat förebyggas (*se länk längre ner).

Pilotprojekt gav goda resultat
Västerbottens hälsoundersökningar, VHU, visar att riktade hälsosamtal som pågår långsiktigt kan ha positiv effekt inte bara på enskilda individers hälsa, utan på folkhälsan som helhet.

Bakgrunden är att Västerbotten på 1980-talet hade landets högsta dödstal i hjärt-kärlsjukdomar. Ett pilotprojekt inleddes därför i lilla Norsjö kommun. Efter tio år kunde man se att blodtryck och kolesterolvärden hade utvecklats bättre där än i andra delar av länet och i Norrbotten, och därför infördes programmet i hela Västerbotten. I dag har arbetssättet spridit sig till Gävleborgs, Norrbottens, Västernorrlands och Sörmlands län. Liknande undersökningar görs också i Sollentuna och Habo.

Att vården bjuder in västerbottningar till hälsoundersökning när de fyller 40, 50 och 60 år är ett känt och självklart faktum. På vårdcentralen får man ta olika prover och göra sockerbelastning. Man får också fylla i en stor enkät om levnadsvanor, arbete och sociala förhållanden.

– Många berörs rätt mycket av att reflektera över sin hälsa på det här sättet. Lite senare får man komma tillbaka och gå igenom provsvaren med en distriktssköterska.

– Det går ut på att förstå sambanden mellan levnadsvanor, riskfakorer och hälsan, och komma fram till vad man kan göra. Det viktiga är dialogen.

– Om man ska få effekt på en befolkning, är det viktiga att nå många som kan förbättra sin hälsa lite grann. Om många går ner 5 procent i vikt, börjar ta cykeln eller promenera oftare, då får det stor effekt på folkhälsan. Samtidigt fångar vi också in högriskindividerna, säger Margareta Norberg.

Deltagarna kan delas in i tre grupper. De med klar risk att utveckla livsstilsrelaterad sjukdom skickas kanske direkt in till doktorn i rummet bredvid. Den stora gruppen med goda vanor stöttas att hålla fast vid dem. Och de som har förhöjda värden kan med levnadsvaneförändringar minska risken.

– Det viktiga är inte att folk går ner i vikt, utan att människor blir mer fysiskt aktiva och äter bättre.

Ny inställning till levnadsvanor
En vanlig kritik mot breda hälsosatsningar är att de främst når de med bäst förutsättningar.

– Men vi har kunnat visa att största antalet sparade dödsfall återfinns bland grupperna med kort och medellång utbildning, inte bland akademiker.
Hälsoeffekten har inte bara inskränkt sig till de västerbottningar som faktiskt deltog i programmet, på senare år cirka 70 procent av alla inbjudna.

– Det finns en befolkningseffekt, oavsett om man var med eller inte. Margareta förklarar det med att folk pratar med varandra och en ny inställning till levnadsvanor sprids. Men för forskarna innebär det ett problem. När ett hälsoprogram har lyckats så väl att man liksom har marinerat en hel befolkning, är det ytterst svårt, för att inte säga omöjligt, att genomföra en randomiserad kontrollerad studie. I Västerbotten finns helt enkelt inte tillräckligt många i befolkningen som inte känner till programmet eller har påverkats av det för att få fram en statistiskt godtagbar jämförelsegrupp.

Kort om

Programmet hålls hela tiden uppdaterat enligt aktuella riktlinjer och har gått från att koncentrera sig på enskilda riskfaktorer, till en helhetssyn på hälsan med individens levnadsvanor och socio­ekonomiska livssituation.